Sidan är inte komplett, men uppdateras successivt
Nedanstående rapporter utgör eller grundar sig på den slutredovisning som inlämnats till Föreningen Skogsträdsförädling. I många fall har resultaten dessutom, i olika former, publicerats i diverse vetenskapliga tidskrifter.
342 – Redovisning av resultat från försök F564 Grundträsk
Författare: Torgny Persson, Skogforsk (2015)
Sammanfattning
Syftet med anläggning av försök F564 Grundträsk var att undersöka hur överlevnad, tillväxt och skador i ett tallmaterial planterat på en degenererad tallmark påverkades av en högläggning kompletterad med tilläggsgödsling. Försöket blev lokaliserat nära byn Grundträsk i norra Västerbotten, där det vid tidpunkten för markvalet i stort sett inte uppkommit någon självföryngring efter avverkningen 20 år tidigare. I försöket ingick 6 beståndsfröpartier av tall med en stor spridning i ursprungslatitud samt 2 beståndsfröpartier av contortatall (som inte analyserades). Grundträsk blev inventerat vid två tillfällen vid 5 resp. 25 års ålder. Försökslokalen drabbades tidigt av omfattande skador, huvudsakligen förorsakade av snöskytte och gremmeniella, vilket visade sig på överlevnaden som vid den senare mätningen hade sjunkit till i genomsnitt 25 %. Under analysarbetet testades inverkan av markberedning, gödsling och förflyttning från ursprunglig växtplats på mätegenskaperna överlevnad, trädhöjd och stamdiameter samt angrepp av snöskytte och gremmeniella. Förflyttningseffekterna följde i stort förväntat mönster med ökad överlevnad, minskad tillväxt och lägre andel snöskytteangrepp vid sydförflyttning. Markberedningen hade generellt en positiv inverkan på både överlevnad och tillväxt. Tilläggsgödslingen hade också en positiv inverkan på tillväxtegenskaperna men en negativ effekt på överlevnaden. På de markberedda ytorna kunde det påvisas signifikant lägre angrepp av Gremmeniella.
343 – Susceptibility and chemical response to Gremmeniella abietina infection in lodgepole pine clones
Författare: Johan Kroon, Skogforsk och Johanna Witzell, SLU (2018)
Sammanfattning
Gremmeniella-svampen är en vanlig patogen på contortatall och kan orsaka betydande skador och tillväxtförluster (tallens knopp- och grentorka). Skogsträdsförädling skulle kunna öka trädens motståndskraft mot svampen och därmed minska effekterna av ett angrepp. I det aktuella projektet ville vi använda samma odlingsmaterial som används i den operativa förädlingen och samtidigt dra nytta av att moderplantor för sticklingsproduktion fanns tillgängliga utan merkostnad för projektet. Projektet ämnar också till att utöka samarbetet mellan svampforskare och förädlare på contortatall. Projektets direkta syfte var att utvärdera mottagligheten mellan kloner som infekterats med svampen. Målsättningen var att följa sjukdomsutvecklingen i kontrollerad miljö i växthuset i Sävar, att jämföra arvbarheten i gremmeniellaresistens samt att studera effekterna av svampen mellan olika individer, inklusive bearbetning och avrapportering. Vi fick en variation i odlingsrespons på inokuleringen hos plantorna. Tillväxten av svampen i stammen var dock ringa vilket påverkade vidare analyser. Svampbehandlingen som gjordes på stam hade ingen tydlig induktionseffekt på försvarskemin i barr (där syntes av fenoliska ämnen sker), troligen på grund av den låga infektionsgraden. Eftersom plantmaterialet kommer från den operativa förädlingen så kommer det att finnas möjlighet att inventera och följa skadebild och tillväxt hos klonen/familjen i fältförsök. Fältförsöken etablerades under 2017 inom Skogforsks ramprogram.
347 Organizing a IUFRO Seed Orchards Conference in Uppsala, Sweden, in 2017
Författare: Tomas Funda, SLU m fl (2017)
Introduction
The IUFRO Seed Orchard Conference 2017 was held in Aronsborgs Conference Centre in Bålsta, Sweden, between September 4th and 6th, 2017. The conference was organised by the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), the Forestry Research Institute of Sweden (Skogforsk) and Svenska Skogsplantor under the patronage of the International Union of Forest Research Organizations’ (IUFRO) Working Party 2.09.01 “Seed Orchards”. It was the 4th international conference devoted to seed orchards and its objective was to create a superior learning environment for exchanging the most recent scientific knowledge related to forest tree seed orchards, sharing ideas for future research and encouraging collaboration among different research teams. The conference was attended by 108 delegates from 22 countries. It was followed by an optional one-day seed orchard tour.
Projektsammanfattning pa svenska
IUFRO Seed Orchard Conference 2017 hölls på Aronsborgs konferenscenter i Bålsta, 4-6 september 2017. Konferensen organiserades tillsammans av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Skogforsk och Svenska Skogsplantor som ett arrangemang av den Internationella skogsforskningsorganisationen (IUFRO) Arbetsgrupp 2.09.01 ”Seed Orchards”. Det var den 4:e internationella konferensen tillägnad fröplantager och syftet var att skapa en god miljö för utbyte av den senaste vetenskapliga kunskapen, dela idéer för framtida forskning och uppmuntra samarbete mellan olika forskargrupper.
Konferensen ägnades åt utbyte av vetenskaplig forskning om fröplantager i vid bemärkelse och även praktiska erfarenheter av skötsel och design av fröplantager diskuterades. Vid planeringen av konferensen lade organisationskommittén dock en extra tyngdpunkt på sjukdomar och skadeangrepp i fröplantager i enlighet med önskemål från Föreningen Skogsträdsförädling. Konferensen gästades av 108 delegater från 22 länder. Totalt 35 muntliga presentationer hölls under konferensen därav 8 från särskilt inbjudna fröplantageexperter. Därutöver försvarades även 23 forskningsposters om fröplantager. Konferensen följdes därpå av en exkursionsdag med en fröplantageturné för dem som så önskade (70 delegater deltog).
357:1 Differences in growth and areal production between Norway spruce (Picea abies L. Karst) regeneration material representing different levels of genetic gain.
Författare: Mateusz Liziniewicz och Mats Berlin, Skogforsk (2018)
Abstract
Six groups of Norway spruce (Picea abies L. Karst) plants with varying levels of genetic gain and unimproved local provenances were compared in four realised gain trials at four sites in central Sweden. The groups were planted separately in experimental plots and compared in terms of survival rate and height 4 years after planting, as well as survival rate, height, diameter and areal volume production 13-16 years after planting. The genetically improved groups all produced higher volumes than the unimproved local provenances, and the clonal bulk of 23 full-sib families’ volume production was 56% higher than that of local provenances. The genetic groups followed expected levels of genetic gain, except for individual clones (which varied substantially in performance) and full-sib families. There were greater relative differences between local provenances and genetic groups in areal volume production 13-16 years after planting than in height at 4 years after planting. The results confirm that growth of improved genetic groups is consistent with expected values of realized genetic gain. They also indicate that clonal mixes rather than one or a few clones should be deployed in clonal forestry. The comparison of early measured height with areal production showed that early height measurements are good indicators of realized genetic gain and differences in areal production are greater than early differences in height.
358:2 Genetic improvement of sawn timber products of Scots pine
Författare: Harry WU, Henrik Hallingbäck, Irena Fundova, SLU och Gunnar Jansson, Skogforsk (2020)
Extended Abstract
Wood stiffness and strength are important structural-timber traits that determine the suitability of wood for construction purposes. Direct measurements of stiffness and strength require destructive bending stress testing that lead to sample destruction and thus are inappropriate from the perspective of tree breeding as well as practical utilization. Acoustic sensing technology offers a suitable non-destructive proxy for wood stiffness. But we are not sure the relationship between the indirect acoustic methods and the direct measurement of stiffness and strength in Scots pine. The aim of this study was to compare the benchmark stiffness obtained from destructive testing with that assessed non-destructively at different stages of the wood processing chain, namely on standing trees, felled logs and sawn boards and estimate preliminary genetic parameters and possible selective breeding for structural sawn timber.
We have 1. Conducted a destructive testing of stiffness (modulus of elasticity) and flexural strength (modulus of rupture) on Scots pine board samples 2. Used the destructive measure as a benchmark to evaluate all assessment methods applied in all steps along the wood processing chain. 3. Calculated genetic parameters and made recommendation on selective breeding for sawn timber.
Results are summarized as
1. All three acoustic based stiffness (MOE-TREE, MOE-LOG and MOE-BOARD) as well as acoustic velocity measures provide a good estimate of sawn board stiffness.
2. Stiffness and velocity measurements from tree and log and resistograph wood density measured on standing trees well reflected sawn board strength.
3. All velocities, stiffness and strength traits on boards exhibited low levels of additive genetic control (hi2 ranged from 0.05 to 0.26).
4. However, because of the reasonably high heritabilities for selective traits of stiffness, resistograph wood density on standing trees, coupled with their relatively strong genetic correlations with target structural wood traits, selective breeding based on any of them (or combination) would result in a desirable increase in sawn-board quality (stiffness, strength and density).
5. Larger sample size for sawing studies is recommended for further studies.
Utökad sammanfattning av projektet: Trädförädling för tallsågtimmerskvalitet
Vedens hållfasthet, styvhet och styrka är viktiga sågtimmersegenskaper som inverkar på timrets lämplighet som konstruktionsvirke. Direkta mätningar av styvhet och styrka kräver destruktiva hållfasthetstester som förstör provmaterialet. Därför är sådana mätmetoder olämpliga med avseende på såväl trädförädling som för praktisk användning av materialet. Akustiska mätmetoder erbjuder potentiellt indirekta utvärderingar av vedstyvheten. Men vi har inte vetat säkert hur starkt och pålitliga sambandet varit mellan akustiska mätningar och själva vedstyvheten. Syftet med denna studien var att jämföra vedstyvheten mätt med destruktiva hållfasthetstester med vedstyvhet som mäts akustiskt och icke-destruktivt i olika skeden av process- och förädlingskedjan: mätningar på stående träd, avverkade stockar och på sågade och torkade reglar. Därigenom skattade vi genetiska parametrar och utvärderade potentialen för urvalsförädling för mer och bättre konstruktionsvirke.
Vi har: 1. Genomfört destruktiva mätningar på vedstyvhet (elasticitetsmodul, MOE) och styrka (prov till brott) på en uppsättning furureglar. 2. Använt de destruktiva mätningarna som referensmetod för att utvärdera ett flertal indirekta och icke-destruktiva mätmetoder applicerade på samma material vid olika stadier i förädlingskedjan. 3. Skattat genetiska parametrar och utvecklat rekommendationer för vidare urvalsförädling för högre konstruktionsvirkeskvalitet.
Resultaten kan sammanfattas som:
1. Alla tre akustiska skattningar av vedstyvheten (MOE-TREE, MOE-LOG och MOE-BOARD) såväl ljudhastigheten i veden i sig, erbjöd goda skattningar av de sågade reglarnas styvhet.
2. Mätningar av styvhet, ljudhastighet och densitet (med hjälp av resistograf) utfört på stående träd i skogen avspeglade även de sågade reglarnas styrka.
3. Alla mätningar av ljudhastighet, styvhet och styrka hos de sågade reglarna resulterade i mätegenskaper över vilka additivt genetiska faktorer hade ett begränsat inflytande (heritabiliteten, hi2 varierade från 0.05 till 0.26).
4. Men, på grund av relativt goda heritabiliteter hos urvalsegenskaper såsom styvhet och resistografdensitet mätt på stående träd kombinerat med starka genetiska korrelationer till målegenskaperna, så framstår urvalsförädling baserad på någon av dessa två mätegenskaper som en framkomlig strategi för att öka kvaliteten (styvhet, styrka och densitet) i sågade reglar.
5. Större provstorlek på det sågade materialet rekommenderas för framtida studier.