Skriv ut

Projekt 61-80

Sidan är inte komplett, men uppdateras successivt

Nedanstående rapporter utgör eller grundar sig på den slutredovisning som inlämnats till Föreningen Skogsträdsförädling. I många fall har resultaten dessutom, i olika former, publicerats i diverse vetenskapliga tidskrifter.

68 Förbättring av sydsvenskt skogsodlingsmaterial för ask, fågelbär, linn, lönn och rönnbär

Författare: Lars-Göran Stener, Skogforsk (2006)

I början av 1990-talet etablerades fem ädellövplantager i Skåne med målsättning att förbättraq det inhemska skogsodlingsmaterialet av ask, fågelbär, lind, lönn  och rönn. Flertalet plusträd valdes i små, heterogena bestånd där miljön haft en stor inverkan på fenotypen, varför det är av stor vikt att testa plusträdens genetiska egenskaper. Detta görs i två steg: 1. Anläggning av avkommeprövning på två lokaler efter klonvis skörd i fröplantagerna. 2. Mätning och bedömning av tillväxt, kvalitet och fenoligi på ymparna i fröplantagerna. Det senare görs för att tidigare få fram ett bättre genetiskt frö.

Med de medel som erhållits från Region Skåne (250 000 kr) och Föreningen Skogsträdsförädling (237 000 kr) har grunden lagts till denna långsiktiga målsättning.

76 Genetisk variation för vedstyvhet i gran
och
121 Genetisk variation för vedcellernas tvärsnittsdimensioner hos gran

Författare: Björn Hannrup, Skogforsk och Sven-Olof Lundqvist, STFI-Packforsk (2006)

De nu avrapporterade projekten bygger på ett gemensamt försöksmaterial på vilket detaljerade vedmätningar har utförts med SilviScaninstrumentet vid STFI-Packforsk. De övergripande syftena med projekten har varit:
• att studera möjligheten att med skogsträdsförädling utveckla ett odlingsmaterial av gran som förenar hög tillväxt med hög vedstyvhet, vilket är av stor betydelse för hållfastheten hos sågade trävaror.
• att analysera den genetiska variationen och arvbarheten för vedcellernas tvärsnittsdimensioner vilka i hög grad styr massa- och pappersegenskaper.

Diskussion och preliminära slutsatser
Hur generella är då resultaten från det aktuella försöket och vilka slutsatser kan dras för den praktiska skogsträdsförädlingen?

Det studerade försöket är beläget på f.d. jordbruksmark i Skåne och har haft en mycket hög produktion. De redovisade medelvärdesnivåerna avviker därför en del från vad som generellt bör gälla för gran på skogsmark i södra Sverige. När det däremot gäller de skattade genetiska parametrarna som mer uttrycker relativa skillnader mellan kloner så bör dessa ha en hög allmängiltighet. Till exempel är skattade parametrar för höjd/diameter i linje med vad som normalt erhålls för klonförsök av gran. När det gäller mikrofibrillvinkel och vedstyvhet finns det få studier att jämföra med men resultat från Pinus radiata på Nya Zeeland indikerar heritabiliter för dessa egenskaper på motsvarande nivå som vi funnit. De redovisade selektionseffekterna bör därför också ha en hög allmängiltighet.

När det gäller slutsatserna för praktisk förädling så pekar resultaten tydligt på att selektion för tillväxt sänker vedstyvheten och därmed sänker hållfastheten för konstruktionsvirket. De sänkningar som konstaterats är inte omedelbart alarmerande men de kommer att ackumuleras och kan komma att förstärkas i takt med att förädlingen fortskrider. Vidare visar resultaten att vedstyvhetens centrala komponenter, mikrofibrillvinkel och densitet, har ogynnsamma korrelationer med tillväxtegenskaper. Att i gran kombinera förädling för hög tillväxt med förädling för hög vedstyvhet ter sig därför tyvärr ännu svårare idag än när denna studie startade. Hur olika egenskaper ska prioriteras i förädlingen är en fråga för förädlingens intressenter. Denna studie bidrar till att belysa konsekvenser av dagens inriktning.

78 Förbättrad sortering av granfrö – biologisk utveckling, test och analys

Författare: Lars-Göran Sundblad, Skogforsk (2004)

Vi har funnit att granfröets utveckling i stadierna från moget, nedtorkat, till groende speglas i en ökning av klorofyllfluorescens från embryot. Processen går att följa genom att mäta intensiteten i flourescensen men även visuellt genom att filma utvecklingen i flourescensljus.

Sammantaget visar resultaten från projektet att repeterad sortering av granfröpartier baserat på fluorescens har goda möjligheter att användas praktiskt. Detta skulle bl a innebära att fröpartier som idag närmast kan betraktas som värdelösa skulle kunna förvandlas till bra användbara partier.

Resultaten från projektet kommer nu att sammanställas och utgöra grund för diskussion med tillverkare av frösorteringsutrustning med syfte att bygga en utrustning för praktisk sortering av grtanfrö baserat på resultaten från projektet.

Kommentarer inaktiverade.