Pollineringssituationen i tallfröplantagen Västerhus
169
Resultat
Undersökning av pollenförorening i Västerhus fröplantage visade 50 % föroreningsnivå. Moderna genetiska metoder var mer exakta än isoenzymer. Sydostorienterade rameter var viktigast som pollenkällor.
Vi skulle undersöka pollenkontamination och andra inslag i pollineringssituationen i tallfröplantagen Västerhus (Fries et al 2008). Pollenkontaminationen i fröplantagen Västerhus visade sig vara 50%!!. (Torimaru et al 2009, Fries m fl 2010). Liknande kontaminationsnivåer har funnits i tidigare undersökningar. Men tidigare undersökningar har varit mycket osäkrare. Framförallt genom att med isozymer, som använts för 20 år sedan, bevisar man bara hälften av kontaminationen, resten är en korrektion för vad som inte kan bevisas men förmodas vara där. Korrektionen blir mycket liten med de moderna metoderna. Det är således säkerställt att pollenkontamination kommer att bli ett mycket betydande och icke bemästrat problem även i de plantager som nu anläggs. Pollenkontaminationen kan nu betraktas som allvarligare än i de första omgångarna fröplantager, eftersom den genetiska vinsten blir 2-3 ggr större nu än i de plantager som anlades för 50 år sedan, så blir produktionsförlusten av kontamination också flera gånger större. Västerhus kan ses som en modern plantage som anlagts ungefär som TreO plantagerna, och med vetskap om att pollenkontaminationen är hög, men detta har alltså inte lett till märkbar reduktion av problemet. En grundligare analys av materialet har gjorts i Torimaru et al (2010) och i någon mån Fries m fl (2010), några punkter:
- Vi hittade inget mönster i kontaminationsfrekvens beträffande avstånd till plantagens kant i någon riktning. Vi hade trott att kontaminationen skulle vara större i plantagens kant, och det är nog så, men effekten kanske inte är så stor och kan inte påvisas i detta material.
- Det kan inte påvisas att självpollineringsnivån blir påtagligt högre när det är en vanlig klon, dvs det verkar som en stor del av självpollineringen härrörde inom rameten, vilket i sin tur kan tas som ett argument för färre kloner.
- Pollinering sker ofta från de närmaste rameterna men även längre bort belägna har betydelse.
- Ett riktningsmönster av pollinering iakttogs, ympar åt sydost verkade betydelsefullast som fäder. Detta verkar stämma med dominerande vindriktning.
- Kloner med hög pollenproduktion bidrar också mycket till pollineringen (dvs det är meningsfullt att skatta pollenproduktionen klonvis).
Jag rekommenderar fortsatta liknande fröplantagestudier för att förstå kontaminationsproblematiken bättre och ge underlag till ytterligare åtgärder för att förbättra situationen.