Härdighet hos tallplantageskördar över tid i ett föränderligt klimat
20-443
Resultat
Historisk data från frystestar sedan 1980-talet analyserades. Stor skillnad i härdighet mellan år observerades mellan fröodlingar och bestånd. Nordliga tallfröodlingar hade lägre härdighet än förväntat initialt, senare omvänt. Sydligare pollen påverkar plantager negativt.
God invintring är viktig för att träd ska klara av den kalla årstidens påfrestningar. Sensommarens längre nätter sätter i gång invintringsprocessen. Naturpopulationer är lokalt anpassade till växtplatsens dag/natt-förhållanden. Eftersom ljusförhållandena ändras från söder mot norr uppkommer en succesiv anpassning hos trädpopulationerna. Ett plantpartis lämplighet för en viss odlingslokal, eller populärt uttryckt dess härdighet, kan mätas med upprepade nedfrysningar och registrering av frysskadorna under invintringsfasen.
Skogforsk har sedan 1980-talet varje år frystestat plantor från Norrlands fröodlingar med tall och bestämt härdigheten i jämförelse med plantor från beståndsfrö med känt ursprung från hela breddgradsregistret. Med hjälp av testerna kan man då säga att ett visst fröodlingsfrö beter sig som frö från ett naturbestånd från en viss breddgrad. Bakgrundspollineringen i fröodlingar med utvalda, särskilt härdiga plusträd eller med plusträd som flyttats söderut till fröodlingar där bakgrundspollenet är mindre härdigt sänker härdigheten hos fröodlingsfröet. Även pollen som kommer med sydliga vindar kan bidra till att sänka härdigheten. Med testresultaten kan fröodlingsplantornas användningsområde korrigeras.
I den här studien användes hela det historiska datasetet för att undersöka om det fanns några generella mönster i frystestresultaten. Ökar härdigheten med fröodlingens ålder i takt med att den interna pollenproduktionen ökar? Har klimatförändringen med till exempel större uppvärmning i norr påverkat tidpunkten för blomning och de storskaliga pollenrörelserna?
Analysen visar att det är stor skillnad i härdighet mellan olika år när man jämför fröodlingarna med bestånden. I testerna från de första skördeåren hade nordliga tallfröodlingar lägre härdighet än förväntat jämfört med sydliga. Under senare år var resultaten de omvända. Det skulle kunna tyda på att allt sydligare pollen påverkar plantager i södra Norrland och minskar deras härdighet. Generellt minskade härdigheten ju längre plusträden i fröodlingen flyttats mot söder men det fanns ingen signifikant trend att unga fröodlingar hade sämre härdighet.
Övergripande kan man säga att frystestmetoden ger en bra vägledning för att bestämma var en årsskörd från en fröodling lämpligen bör används. Resultaten bidrar också till att förfina beräkningsmetoden och därmed göra de fortsatta testresultaten säkrare.
