Leder ökad realiserad vinst till långsmalare träd?
23-514
Resultat
Förädlade tallsorters stamform skiljer sig inte nämnvärt från oförädlade, trots stora skillnader i tillväxt.
Dagens gallringsskogar är 10 procent högre vid samma grundyta än för 40 år sedan. Det finns flera möjliga orsaker. Många av dessa skogar kommer från förädlade plantor.
Vid det ursprungliga plusträdsurvalet i skogen på 1940- och 1950-talen lades stor vikt vid att välja långa, smalkroniga träd som kombinerade tillväxt- och kvistkvalitet. Detta skulle kunna leda till slankare avkomma.
Avkommeförsöken ger dock ingen entydig bild. Träd blir slankare över tid, varför träd skulle kunna vara slankare av det skälet. Ålder är kanske inte rätt mått för utvecklingsstadium. Avkommeförsök med ettädparceller där förädlade och oförädlade träd konkurrerar sida vid sida skapar också tolkningsproblem.
I denna studie utvecklades avsmalningsfunktioner med målet att utvärdera om avsmalningen skiljer sig åt mellan förädlingssorter inom ett randomiserat blockförsök i Småland i samband med gallring vid 27 års ålder.
Vid en mätning vid 21 års ålder var träden i genomsnitt cirka 10 meter höga. Den ackumulerade produktionen varierade då mellan 57 och 147 skogskubikmeter per hektar (m³sk/ha). Datamaterialet bestod av en stor mängd längd- och diametermätningar insamlade med skördaren.
En sofistikerad analys kunde inte påvisa några betydande skillnader i stamform mellan förädlingssorterna. Om det fanns en effekt av genetisk härkomst på stamform borde den rimligtvis ha speglat skillnaden mellan de mest extrema sorterna i fråga om hög och låg tillväxt.