Tillväxt och skadebild i avkommeförsök med skogsek

Vid odling av ädla lövträd är det ofta frågan om långa omloppstider och det ekonomiska utfallet är mycket starkt avhängigt av den timmerkvalitet som slutprodukten erhåller. Därför är det väsentligt att man utgår från ett bra odlingsmaterial. Förutom att materialet i sig själv skall ha en hög produktionspotential och producera virke av god kvalitet är det av största vikt att materialet är väl anpassat till det klimat där det skall odlas. Inslag av ek i landskap och skogsmark har stora värden, framför allt från natur- och kulturmiljösynpunkt. Ek kan dessutom ge ett värdefullt sågtimmer med höga priser i jämförelse med barrträdslagen. Men ekens värde för skogsbruket kan komma att få en större betydelse, speciellt med tanke på osäkerheten i morgondagens odlingsbetingelser för våra inhemska trädslag. Att använda ett odlingsmaterial som förflyttats långt från växtplatsen är ett risktagande. Eftersom södra Sverige utgör nordgräns för de ädla lövträdens naturliga utbredningsområde är det sannolikt extra viktigt att ha kontroll på genetiska egenskaper som är kopplade till klimatisk anpassning.

Kunskap om härkomstens (proveniensens) betydelse och olika frökällors odlingsvärde av ek i Sverige är idag mycket bristfällig. Att förstå proveniensmönster hos ek är en grundläggande förutsättning för fortsatta förädlingsarbete. De svenska genbanksytor av ek syftade till att bevara inhemsk ek i Ex situ-arkiv, men de skulle också kunna användas till skogsträdsförädling och till annan forskning på ek. torna innehåller ek från hela Sverige och ger en möjlighet att studera proveniens- och familjeeffekter. Under 1995 planterades 6 genbanksytor i Götaland. Idag återstår fyra ytor som finns i (Skånes, Jönköpings, Västergötlands och Södermanlands län). Det finns i Sverige ingen annan försöksserie med ek som har ett så omfattande genetiskt material av familjer (avkommor) med olika proveniens. Förhoppningen med studien är att den skall ge besked om vilka proveniensområden som är att föredra för ekodling på en viss lokal.

Det aktuella projektet omfattar en första utvärdering av tillväxt och kvalitet i de två nordligaste genbanksytorna: Askeby och Vibyholm. Extra tyngd har lagts på skador som påverkar virkeskvalitén (d.v.s. genomgående stam, dubbelstam, spröt). Utvärderingen har i första hand innefattat en proveniensstudie för att försöka gruppera de enskilda familjernas geografiska ursprung (insamlingslokal) efter deras prestation på genbanksytorna baserat på flera olika egenskaper. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan familjer. Proveniensanalysen gav dock ett något otillfredsställande resultat då inga tydliga trender kunde skönjas i datamaterialet. Detta berodde nog delvis på: 1) att familjerna i de enskilda genbanksytorna hade en relativt lokal härkomst; 2) att ytorna borde ha mätts vid yngre ålder och inte blivit påverkade av skötselåtgärder; 3) att inslaget av bergek är okänt; samt 4) att den ursprungliga planteringsdesignen inte var tillfredställande för långsiktig forskning. Detta påverkade säkerheten i skattningarna av de olika effekter och det var därför svårt att undersöka storskaliga variationer i proveniensmönstret. En spatialanalys användes för att försöka göra familjernas genomsnittliga skattningar så robusta som möjligt. Analysens resultat, och med erfarenhet från provenienseffekter hos andra trädslag, gör att en proveniensindelning i breddgradsgrupper ändå föreslås, med ytterligare möjlig indelning i kust- och centrala proveniensområden. Detta kommer att kunna ge ett bättre beslutsunderlag vid beståndsinsamling av inhemsk ek, samt ligga till grund för det fortsatta förädlingsarbetet av ek på Skogforsk.

When using noble deciduous trees in forest management, it is often a question of long rotation period, and the economic outcome is very strongly dependent on the timber quality that the product receives. Therefore, it is essential to start from a good growing material. In addition to the material itself having a high growth potential and producing wood of good quality, it is of the utmost importance that the material is well adapted to the climate in which it is to be grown. Elements of

oak in landscapes and forest land have great values, especially from a natural and cultural environmental point of view. Oak can also provide a valuable saw timber with high prices in comparison with the conifer law. But the value of oak for forestry may become more important, especially given the uncertainty in tomorrow’s cultivation conditions for our native conifer tree species. Using a growing material that has been moved far from the plant site is a risk. Since southern Sweden constitutes the northern border for the natural distribution area of the noble deciduous trees, it is probably extra important to have control over genetic traits that are linked to climatic adaptation.

Knowledge about the significance of origin (provenance) and the cultivation value of different seed sources of oak in Sweden is today very deficient. Understanding the provenance pattern of oak is a basic prerequisite for continued tree breeding work. The Swedish “gene bank plots” of oak () aimed to preserve domestic oak in Ex situ archives, but they could also be used for forest tree breeding and other research on oak. The plots contain oak from all over Sweden and provide an opportunity to study provenance and family effects. In 1995, six gene bank plots were planted in Götaland. Today, there are four plots left in (the region of Skåne, Jönköping, Västergötland and Södermanland). There is no other experimental trial series with oak in Sweden that has such an extensive genetic material of families (offspring) with different provenances. The hope with the study is that it will provide information on which areas of provenance are preferable for afforestation on sites in Sweden.

The current project includes an initial evaluation of growth and quality in the two northernmost gene bank plots: Askeby and Vibyholm. Extra weight has been placed on damage that affects the wood quality (i.e. straight stem, forking, ramicorns). The evaluation has included a provenance study to try to group the individual families’ geographical origin (collection site) according to their performance on the specific plot based on several different characteristics. The results show that there are clear differences between families. However, the provenance analysis gave a somewhat unsatisfactory result as no clear trends could be discerned in the data material. This was probably partly due to: 1) that the families in the individual gene bank plots had a relatively local origin; 2) that the plots should have been measured at a younger age without the inclusion of silviculture treatments; 3) that the amount of is unknown; and 4) that the original planting design was not satisfactory for long-term research. This affected the certainty of the estimates of the different effects, and it was therefore difficult to investigate large-scale variations in the provenance pattern. A spatial analysis was used to try to make the families’ average estimates as robust as possible. The results of the analysis, and with experience from provenance effects in other tree species, mean that a division of provenance into latitude groups is still proposed, with a further possible division into coastal and central provenance areas. This will be able to provide a better basis for decision-making in seed collection in domestic oak stands and form the basis for the continued tree breeding work of oak at Skogforsk.