Biologisk bekämpning av kottinsekter

Avsikten med detta projekt var att kostnadsoptimera den storskaliga metoden för bekämpning av grankottmott och grankottmätare med det biologiska preparatet Bacillus thuringiensis var. aizawai x kurstaki (Btk) samt att testa nya systemiska insekticider för bekämpning även av grankottvecklare, grankottflugan, gallmyggorna och fröstekeln.

Kottförekomsten var mycket låg under båda försöksåren, men för 2004 bedömdes den vara godtagbar i de två plantagerna Bredinge på Öland, där Merit Forest (med imidakloprid som aktiv substans) testades, och Maglehem i nordöstra Skåne där två olika koncentrationer av Btk testades. Inga statistiskt signifikanta behandlingseffekter kunde observeras på någon av lokalerna. Angreppsfrekvensen (medelvärde för andelen kott med larver) av mott och mätare var dock lägre efter behandling både med Btk och Merit Forest jämfört med obehandlat. Dessutom var angreppsfrekvensen (se ovan) av kottflugan och grankottvecklaren lägre efter Merit Forest behandling. Tidigare studier med Btk har visat att det är effektivt mot mott och mätare, därför är det sannolikt att de uteblivna signifikanta behandlingseffekter under året beror på den låga angreppsfrekvensen som givit allt för små skillnader mellan behandlingar och kontroller.

Under 2005 kunde endast sex träd med fem blommor eller fler hittas, varför det inte gick att utföra några försök med finjustering av Btk. Emellertid gjordes en mindre pilotstudie av en systemisk insekticid Greyhound™ med den aktiva substansen abamektin. Då tyvärr två av träden aborterade sina blommor blev inte antalet upprepningar tillräckligt för någon statistisk analys.  Den procentuella andelen döda larver funna i kottar som abamektinbehandlats tyder dock på att preparatet kan fungera. Ytterligare studier måste dock göras för att kunna säga något om hur effektivt abamektin är. I samråd med Föreningen Skogsträdsförädling ändrades projektplanen för att även inkludera studier huruvida imidakloprid och abamektin kan vara effektiv ett år efter injicering. För detta ändamål injicerades en stor mängd träd under 2005 för avläsning under 2006. Anledningen är att kostnadseffektiviteten blir avsevärt mycket större om insekticiderna kan injiceras samtidigt med blomningsstimulerande gibberellin.

Under hösten 2005 bjöd vi in forskare och fröproducenter från Finland och Norge för diskussioner angående insektsproblematiken i granfröplantager. Mötet resulterade i planer för gemensamma forskningsinsatser redan under 2006.

Sammanfattning 2010

Under projektperioden 2006-2009 har vi utfört tester av många olika insekticider, både konventionellt applicerade och injicerbara. Försöken har huvudsakligen utförts i egen regi, men också i samarbete med Finland och Norge. Samarbetet har medfört att fler insekticider kunnat testas på kortare tid. En generell slutsats är att våra resultat visar på stora möjligheter att utveckla integrerade bekämpningssystem där bekämpningsåtgärden anpassas till annan information. Konventionellt sprutade insekticider, injicerbara insekticider (+gibberlininjicering), blomningsprognoser samt övervakning med hjälp av feromoner kan ingå i palletten av åtgärder. Ännu återstår arbete för att komma dit.

Av de testade insekticiderna är det två som har visat lovande resultat. Preparatet med den verksamma substansen abamektin (handelsnamnet Greyhound) som injiceras i stammen visade på effekt som varade över två säsonger. Den procentuellt största skademinskningen gav den konventionellt sprutade pyretroiden (Fastac). Men även det biologiska preparatet Bacillus thuringiensis var. aizawai x kurstaki (Turex) som är det i dagsläget enda godkända preparatet för användning i fröplantager har visat goda resultat. Turex som är effektiv mot fjärilslarver har i våra försök endast reducerat skador av grankottmott och grankottmätare, medan grankottvecklarens larv inte påverkats alls.

När det gäller Fastac krävs ytterligare studier för att fastställa lämpligt antal och tidpunkter för besprutning och de feromoner som vi nu har kommer att underlätta dessa val. Fastac är det enda preparatet som visat på effekt mot grankottvecklaren. Även injicerbara insekticider behöver utvärderas mera, bl.a. en ny utrustning och ett preparat som varit effektiv i tall i Nordamerika borde testas.

Vi har ett mycket fruktbart samarbete med Lunds Universitet, där vi bl. a. testat feromon för grankottmott och använt detta för övervakning sedan 2007. Övervakningen har gjorts i Danmark, Estland (sedan 2008), Finland, Norge och Sverige.