Anläggning av fältförsök med förädlad poppel
91
Resultat
Långtidsförsök etablerades 2003–2008 för bevarande av förbättrade poppelkloner. De bästa avkommorna nådde 11–12 m höjd efter fem säsonger. Förvaltningen överfördes till professor Martin Weih 2011.
År 2003 fick Inst. För Växtbiologi och skogsgenetik ett bidrag på 144 tkr för att anlägga ett långtidsförsök med poppel. Avsikten var att bevara de bättre kloner vi fått fram under femton års förädling, få möjlighet att följa deras utveckling under en omloppstid på 20 – 25 år och därmed erhålla ökade kunskaper om främst arten Populus trichocarpa, dess egenskaper och möjligheter vid längre omloppstider. Förutom korsningsavkommorna ingick elva internationellt kända kloner som använts som föräldrar. Dessa tjänade också som jämförelsematerial.
Utveckling och härdighet hittills för olika familjer och kloner har i stort sett överensstämt med erfarenheterna från tidigare kortsiktiga avkommeprövningar. Försöket anlades, med rotade plantor, senhösten 2003. Efter fem tillväxtsäsonger i fält låg maxhöjderna och medeldiametrarna för de 70 bästa korsningsavkommorna inom följande intervall och med resp. medeldiametrar: Antal maxhöjd, m medeldiam., cm 7 11 – 11,8 13
31 10 – 10,9 12
32 9 – 9,9 11
Av de elva föräldraklonerna uppnådde endast en klon en maxhöjd på 10,0 m, men härdigheten var då otillräcklig. Maxhöjden hos de övriga föräldraklonerna var i medeltal 8,0 m. Frostskador och biotiska angrepp har hittills varit få.
Materialet har fått stor uppmärksamhet hos skogsforskare och använts av STT, Skogforsk och institutionerna för lövträdsodling och bioenergi vid SLU. Från och med december 2011 har ansvaret för försöket övergått till Inst. För växtproduktionsekologi, professor Martin Weih.