Anslag för genetisk förbättring av skogsodlingsmaterial med klibbal

231

  • Övriga lövträd
  • Praktisk förädling

Projektstatus:
Slutredovisat
Inriktning:
Beviljad summa:
236 400 SEK
Projektansvarig:
Lars-Göran Stener
Organisation:
Skogforsk
Projektnummer:
231
År projektet beviljades:
2011

Resultat

Mätte och analyserade genetiska egenskaper i tre sydsvenska försök efter 15 år. Identifierade överlägsna individer för framtida fröplantager baserat på tillväxt och stamkvalitet.

Resultatet visar att det finns goda möjligheter att få fram ett bättre skogsodlings-material för södra Sverige än det som erhålls via dagens fröplantager. Ett förslag på individer som i första hand bör användas till kommande fröplantager har gjorts utifrån tillväxt och stamkvalitet. För att förbättra de befintliga fröplantagerna FP-850, Kolleberga och FP-852,Trolleholm bör man överväga att gallra bort de sämsta klonerna.

Starka korrelationer mellan mätningar vid fältålder 8 och 15 år för diameter, rakhet och grenighet i respektive försök, indikerar att man kan göra tidiga tillförlitliga urval. En del starka men främst intermediära korrelationer (G x E) mellan samma egenskap på de olika testlokalerna indikerar att klonerna inte är helt stabila i de olika testmiljöerna, vilket försvårar urvalet av material till skogsodling i södra Sverige.

I försöken ingår även hybridalsfamiljer d.v.s. korsningar mellan amerikansk rödal () och tetraploid klibbal. Denna hybrid har i tidigare försök visat en stor tillväxtpotential men har haft problem med frostskador. I de nya försöken ingår korsningar med rödal som har mer nordligt ursprung (Alaska och British Columbia). Hybridalen har genomgående vuxit bättre än klibbalen, men den har också jämförelsevis sämre stamkvalitet och sämre överlevnad. Det är dock stora skillnader mellan olika hybridalfamiljer. Det finns exempelvis korsningsfamiljer med upp till 40 % högre diametertillväxt än genomsnittet för de testade hybridalarna och som dessutom kombinerar en hög tillväxt med acceptabel överlevnad och stamkvalitet. Den låga överlevnaden i det nordliga försöket i Nora, indikerar dock att hybridal i första hand skall användas i sydligaste Sverige och företrädesvis på milda lokaler.

Som ett praktiskt resultat har redan ris från de bästa hybridalarna i de bästa korsningsfamiljerna samlats in och skickats till ett mikroförökningslaboratorium i Tyskland för vegetativ uppförökning. Tanken är att de skall ingå i försök med gråal som kommer att anläggas våren 2015, för ytterligare test av hybridalens odlingssäkerhet.

Författare:
Lars-Göran Stener
År projektet redovisades:
2014