Genetisk variation för vedstyvhet i gran

De nu avrapporterade projekten bygger på ett gemensamt försöksmaterial på vilket detaljerade vedmätningar har utförts med SilviScaninstrumentet vid STFI-Packforsk. De övergripande syftena med projekten har varit:

• att studera möjligheten att med skogsträdsförädling utveckla ett odlingsmaterial av gran som förenar hög tillväxt med hög vedstyvhet, vilket är av stor betydelse för hållfastheten hos sågade trävaror.
• att analysera den genetiska variationen och arvbarheten för vedcellernas tvärsnittsdimensioner vilka i hög grad styr massa- och pappersegenskaper.

Diskussion och preliminära slutsatser

Hur generella är då resultaten från det aktuella försöket och vilka slutsatser kan dras för den praktiska skogsträdsförädlingen?

Det studerade försöket är beläget på f.d. jordbruksmark i Skåne och har haft en mycket hög produktion. De redovisade medelvärdesnivåerna avviker därför en del från vad som generellt bör gälla för gran på skogsmark i södra Sverige. När det däremot gäller de skattade genetiska parametrarna som mer uttrycker relativa skillnader mellan kloner så bör dessa ha en hög allmängiltighet. Till exempel är skattade parametrar för höjd/diameter i linje med vad som normalt erhålls för klonförsök av gran. När det gäller mikrofibrillvinkel och vedstyvhet finns det få studier att jämföra med men resultat från Pinus radiata på Nya Zeeland indikerar heritabiliter för dessa egenskaper på motsvarande nivå som vi funnit. De redovisade selektionseffekterna bör därför också ha en hög allmängiltighet.

När det gäller slutsatserna för praktisk förädling så pekar resultaten tydligt på att selektion för tillväxt sänker vedstyvheten och därmed sänker hållfastheten för konstruktionsvirket. De sänkningar som konstaterats är inte omedelbart alarmerande men de kommer att ackumuleras och kan komma att förstärkas i takt med att förädlingen fortskrider. Vidare visar resultaten att vedstyvhetens centrala komponenter, mikrofibrillvinkel och densitet, har ogynnsamma korrelationer med tillväxtegenskaper. Att i gran kombinera förädling för hög tillväxt med förädling för hög vedstyvhet ter sig därför tyvärr ännu svårare idag än när denna studie startade. Hur olika egenskaper ska prioriteras i förädlingen är en fråga för förädlingens intressenter. Denna studie bidrar till att belysa konsekvenser av dagens inriktning.

De nu avrapporterade projekten bygger på ett gemensamt försöksmaterial på vilket detaljerade vedmätningar har utförts med SilviScaninstrumentet vid STFI-Packforsk. De övergripande syftena med projekten har varit:

• att studera möjligheten att med skogsträdsförädling utveckla ett odlingsmaterial av gran som förenar hög tillväxt med hög vedstyvhet, vilket är av stor betydelse för hållfastheten hos sågade trävaror.
• att analysera den genetiska variationen och arvbarheten för vedcellernas tvärsnittsdimensioner vilka i hög grad styr massa- och pappersegenskaper.

Diskussion och preliminära slutsatser

Hur generella är då resultaten från det aktuella försöket och vilka slutsatser kan dras för den praktiska skogsträdsförädlingen?

Det studerade försöket är beläget på f.d. jordbruksmark i Skåne och har haft en mycket hög produktion. De redovisade medelvärdesnivåerna avviker därför en del från vad som generellt bör gälla för gran på skogsmark i södra Sverige. När det däremot gäller de skattade genetiska parametrarna som mer uttrycker relativa skillnader mellan kloner så bör dessa ha en hög allmängiltighet. Till exempel är skattade parametrar för höjd/diameter i linje med vad som normalt erhålls för klonförsök av gran. När det gäller mikrofibrillvinkel och vedstyvhet finns det få studier att jämföra med men resultat från Pinus radiata på Nya Zeeland indikerar heritabiliter för dessa egenskaper på motsvarande nivå som vi funnit. De redovisade selektionseffekterna bör därför också ha en hög allmängiltighet.

När det gäller slutsatserna för praktisk förädling så pekar resultaten tydligt på att selektion för tillväxt sänker vedstyvheten och därmed sänker hållfastheten för konstruktionsvirket. De sänkningar som konstaterats är inte omedelbart alarmerande men de kommer att ackumuleras och kan komma att förstärkas i takt med att förädlingen fortskrider. Vidare visar resultaten att vedstyvhetens centrala komponenter, mikrofibrillvinkel och densitet, har ogynnsamma korrelationer med tillväxtegenskaper. Att i gran kombinera förädling för hög tillväxt med förädling för hög vedstyvhet ter sig därför tyvärr ännu svårare idag än när denna studie startade. Hur olika egenskaper ska prioriteras i förädlingen är en fråga för förädlingens intressenter. Denna studie bidrar till att belysa konsekvenser av dagens inriktning.