Inbreeding depression within pedigrees of Scots pine

Vid urval till förädlingspopulationer och fröplantager är det som regel fördelaktigt att ta med ett antal besläktade träd, trots att inavelsgraden bland utvalda individer höjs. För att kunna optimera urvalet behövs kunskap om sambandet mellan inavelsgrad (släktskap i föräldragenerationen) och inavelsdepression (förändring i uttryckta egenskaper). Syftet med projektet var att etablera ett antal tallfamiljer med sinsemellan olika grader av släktskap samt att analysera i vilken mån ökad inavelsgrad påverkar fröproduktionen. Arbetet påbörjades försommaren 2012 med urval och insamling av pollen på 70 träd från 24 mer eller minder besläktade familjer i ett korsningsarkiv i Sävar. En korsningsplan upprättades och 147 av 148 tänkta korsnings­kombinationer (helsyskonfamiljer) genomfördes åren 2013-2014. De olika släktskapen som ingick i korsningsplanen varierade från självpollinering till korsning mellan helt obesläktade individer. Efter kottskörd och efterföljande fröhantering registrerades för varje helsyskonfamilj kottmängd, antal matade, abnorma resp. tomma frön, frövikter samt embryoutvecklingen i alla frön. Analys av fröproduktionsdata visade att mängden matade frön per kotte minskar med ökad inavelsgrad, samtidigt som antalet tomfrön ökar. Resultaten visar alltså att släktskapet mellan kloner inom en fröplantage har betydelse för fröproduktion och frökvalitet. Hur stor den negativa effekten av detta släktskap är på de efterföljande plantornas vitalitet och utveckling kommer att följas i efterföljande fältförsök.