Klimatsmarta förädlingsmaterial

I ett förädlingsprogram för gran (L. Karst) är skottfenologin avgörande för förädlingsmaterialens långsiktiga tillväxt, överlevnad och anpassning. Fenologin är också viktig vid modellering av materialens reaktion på framtida klimatförändringar. Skottfenologin kan påverkas medvetet eller omedvetet av genetisk selektion t.ex. tidiga urval baserade på trädhöjd. För att på ett effektivt sätt kunna utvärdera fenologi behövs en ökad förståelse av de fenologiska reaktionerna, hur de påverkas av genetik och miljö och samvarierar med andra egenskaper. Granens skottfenologi har historiskt använts för att beskriva skottets synbara yttre utveckling, vilken på art- och proveniensnivån ungefär överensstämmer tidsmässigt med den ”inre” tillväxten i knoppmeristemen. På familjenivå förefaller tillväxtstarten överensstämma väl med skottsträckningens tidigaste fas medan däremot tillväxtavslutningen bättre överensstämmer med t.ex. knopphärdighet än med egenskaper som är relaterade till skottsträckningens avslutning t.ex. förvedning av årsskottet och knoppsättning. Under vissa genetiska och miljömässiga förhållanden och utvecklingsstadier kan sensommarskott bildas som innebär en senarelagd skottutveckling och därmed ökad risk för skador.

Följande hypoteser testades i projektet:

a)      Finns det en genetisk korrelation mellan skottfenologi och dubbeltoppsfrekvens?

b)      Är skottfenologin vid ung ålder i plantskolemiljö genetisk korrelerad med skottfenologin i fält på äldre träd?

Skottfenologidata från plantskolemiljöer sammanställdes från inventeringar utförda i södra Sverige inom det s.k. klonskogsbruksprogrammet (1975-90) samt inventeringar utförda i norra Sverige (1985-86) på plusträdsavkommor resp. avkommor från kontrollerade korsningar mellan plusträd. Skottfenologidata från fältförsök sammanställdes från inventeringar utförda i södra Sverige inom klonskogsbruksprogrammet eftersom det idag inte finns fältförsök yngre än 15 år för vilka också skottfenologidata från plantskolemiljö finns tillgängligt. I norra Sverige studerades ett fältförsök (662-Klippen) med kloner med ursprung från samma avkommor som under 1980-talet inventerades i plantskola. Försöket utgjorde det nordliga försöket av två yngre s.k. ”Fenologiförsök” där olika korrelationer mellan skottfenologiska egenskaper, tillväxtegenskaper och naturliga och artificiella skador utvärderades. På motsvarande sätt studerades ett sydligt fenologi-försök (1389-Rössjöholm) i södra Sverige. De skottfenologi-egenskaper som observerats i plantskole miljö var skottskjutning, förvedning, knoppsättning och förekomst av prolepsis/syllepsis.  I norra Sverige kunde dessa korreleras med de i fält registrerade egenskaperna skottskjutning, prolepsis, syllepsis och förvedning medan de i södra Sverige kunde korreleras med skottskjutning och skador registrerade i fält.

Resultaten visar att tidsmässigt rätt utförda skottskjutningsinventeringar på familjenivå i plantskolemiljö är en enkel och relevant metod med hög arvbarhet och hög ålderskorrelation. På klonnivå förefaller inte korrelationen med skottskjutning i fält vara lika hög och bör undvikas.  Traditionella invintringsmätningar som t.ex. förvedning av årsskottet förefaller vara tveksamma ur tillväxtavslutnings-synpunkt då de är svagt genetisk korrelerade med skottfenologin i fält på äldre träd. På äldre träd var skottskjutningstidpunkten korrelerad med t.ex. den senare förvedningen av årsskottet. Resultaten antyder också att familjer som tillhör grupper med mycket sensommarskott, jämfört med den normala gruppen, har en tidigare tillväxtstart, senare tillväxtavslutning och större höjdtillväxt. Resultaten indikerar därför att individurval enbart baserad på trädhöjd kan innebära en förändrad tillväxtrytm. Skador som dubbeltopp och sprötkvist förfaller korrelerade med tidig tillväxtstart medan andra möjliga orsaker som sen tillväxtavslutning och aktiva knoppar sent under hösten verkar ha relativt sett mindre betydelse.