Köldhärdighet och tidig tillväxt hos contortatall från frö från kommersiella insamlingar i bestånd, moderplantager och ursprungsträd i Kanada
210
Resultat
Frö från beståndsinsamlingar visade jämförbar härdighet med plantagfrö. Breddgraden hos frökällan var den viktigaste faktorn för köldhärdighet.
Ett lågintensivt sätt för att ta tillvara förädlingseffekten från det ursprungliga plusträdsurvalet är att göra insamling i praktiska planteringar från fröplantager. För att lösa en akut fröbrist har därför omfattande beståndsinsamlingar av frö gjorts i svenska contortaplanteringar (F1-generation) från de första fröplantagerna som varit i drift under ca 30-35 år.
Syftet med den här studien var att belysa vilka genetiska kvalitéer sådant beståndsinsamlat frö håller med avseende på köldhärdighet, och att anlägga odlingstester för att kunna analysera tillväxt jämfört med plantageskördat frö. I analyserna ingick plantor från fröpartier från kommersiella insamlingar i bestånd, från moderplantagerna och från ursprungsträden i Kanada, i jämförelse med plantor från vanligt kanadensiskt beståndsfrö. Här rapporteras test av köldhärdighet i fryskammare och en beskrivning av 4 odlingstester som lagts ut i fältförsök.
Frystestresultatet visade att beståndsinsamlat frö i Sverige inte hade sämre härdighet än plantagefrö. Både för frö insamlat i svenska bestånd och på plusträd i Kanada var insamlingslokalens latitud (breddgrad) den faktor som mest påverkade köldhärdigheten. Frö med nordligare härkomstlatitud gav mindre skador på plantor i frystest än frö med sydligare härkomst. Insamlingslokalen hade större betydelse för köldhärdighet hos ett svenskt plantageavkommebestånd än vad som kan förväntas av föräldraträden när plusträdsursprunget var sydligt. I detta fall var det beståndsinsamlade fröet på en nordlig lokal var mer köldhärdigt än frö skördat från plantagen självt. Denna effekt kunde dock inte påvisas mellan beståndsinsamlat och plantageskördat frö med mer nordligt plusträdursprung.
Vårt resultat antyder att en lokal anpassning kan gå snabbt. Denna förändring kan vara en selektionseffekt i planteringen eller en miljöfaktor som ger det skördade fröet viss lokal karaktär på dess köldhärdighet genom s.k. ”eftereffekter”. En annan möjlig orsak kan vara att det lokala pollenet påverkar köldhärdigheten i beståndsskördat frö. En konsekvens av denna snabba lokalanpassning för köldhärdighet kan vara att ett beståndsinsamlat frö inte hyser samma kvalité med avseende på tillväxt som ett plantagefrö. Eftersom resultaten är osäkra, och effekterna okända, så behövs ytterligare studier för att klarlägga sambandet.
Resultatet i denna rapport ger en indikation på att insamlingslokalen belägenhet kan vara viktig att beakta vid kottinsamling. Att frystesta contortatallfrö ger en indikation på dess förväntade köldhärdighet.
