Komplettering av egenskaper inom projekt med genetiska associationsstudier med gran
205
Resultat
Akustisk resonansmätning visade hög selektionseffektivitet för mikrofibrilvinkel och Pilodyn för veddensitet. Kombinerade metoder möjliggör effektiv indirekt selektion för vedstyvhet.
Bakgrund
Inom en stor nationell satsning på forskning om vedråvara och bioraffinering finansierat genom regeringens läromedelssatsning (Bio4Energy 2010-2014), har gjorts en omfattande analys av vedegenskaper utifrån borrkärnor på ca 6 000 avkommor till 523 plusträd i den svenska förädlingspopulationen av gran. Projektet är knutet till det svenska grangenom-programmet samt till Berzelii centrum för skogsbioteknik med en överbryggande målsättning att associera genvarianter från plusträdens DNA till variationen i trädens avelsvärden för ved- och fiberegenskaper.
Hösten 2010 beviljade Föreningen Skogsträdsförädling medel till en studie för att undersöka densitetsskattning med hjälp av Pilodyn som en approximativ metod för densitetsbestämning av träd utan att behöva ta borrkärnor ur träden, vilket är både mycket kostnadskrävande och negativt för försöksträdens fortsatta utveckling.
Hösten 2013 godkändes att ca 100 000 kr av medel som ej upparbetats kunde föras över till en komplettering av studien genom mätning av akustisk resonans.
Studiens resultat
Studien i sin helhet finns beskriven i manuskript som är inskickat till Annals of Forest Science där det har mottagits väl och är föremål för en ”minor revision”.
Huvudresultaten kan sammanfattas:
- Mätning av akustisk resonans på stående träd kan ge hög selektionseffektivitet för mikrofibrillvinkel (MFA) i gran.
- Mätning med Pilodyn kan ge hög selektionseffektivitet för veddensitet för gran.
- Kombinationen av mätning av akustisk resonans och Pilodynmätning på stående träd kan användas för effektiv indirekt selektion för MOE (Modulus Of Elasticity) i gran.
Resultatens användning
Tillämpas kan de testade icke destruktiva mätmetoderna effektivt användas för att selektera granmaterial för högre densitet och bättre böjhållfasthet på virket. Selektionen kan göras både för det långsiktiga förädlingsarbetet och vid urval av material för massförökning (fröplantager eller vegetativ förökning).
Kommunikation
Förutom den vetenskapliga artikeln, kommer resultaten i en mer lättillgänglig form också att läggas ut i Skogforsks kunskapsbank.
Dessutom kommer resultaten att förmedlas i samband med konferenser, utbildningar, skogsdagar mm.