Mätning och bearbetning av avkommeprövning med ek

Resultatens användning

Rapporten innehåller avelsvärden för 38 av de totalt 43 klonerna av ek (Quercus robur) som ingår i fröplantagerna FP-54 i Ramsåsa och FP-61 i Gälltofta båda anlagda i Skåne. Klonerna är utvalda som plusträd i Götaland under främst 1950-talet.

Normalt används avelsvärden som underlag för urval vid fortsatt förädling från de ursprungligen valda plusträden. De kan också användas för selektiva åtgärder, t.ex. genetisk gallring och selektiv fröskörd,  i de fröplantager där klonerna ingår. De avelsvärden som redovisas här baseras på mätningar och bedömningar gjorda efter 9 och 14 års tillväxt i fält och bör därför användas med försiktighet. Tillförlitliga mått på tillväxt och kvalitet kommer sannolikt inte att erhållas förrän om 15-20 år. Resultaten skall närmast ses som ett viktigt komplement till kommande mätningar och analyser.

Beskrivning av resultaten

Mätningar och bedömningar utfördes under hösten 2003 och 2008 , d.v.s. efter 9 respektive 14 års tillväxt i försöken S21F9591252 i Järpås (R-län) och i S21F9591259 i Trolleholm (M-län). Värderade egenskaper finns beskrivna i tabell 1. Här ingår förutom de 8 egenskaper som använts till redovisningen av de enskilda klonernas avelsvärden i tabellerna 2 och 3 även (Lev14) som enbart använts för genetisk parameterskattning.

Avelsvärdena (Tabell 2 och 3) redovisas som relativtal (%) i förhållande till medelvärdet för samtliga värderade kloner. Ett genomsnittligt avelsvärde motsvaras således av värdet 100 och det relativa värdet 110 för alla egenskaper utom Fen9 och Kly14, anger exempelvis att klonen ifråga är 10 % bättre än genomsnittet. Ett värde över 100 för höstfenologi (Fen9) anger att klonen invintrar tidigare än genomsnittet. För egenskapen Kly14 innebär ett värde över 100 att klonen är mer klykbenägen än genomsnittet, d.v.s. ju högre relativt värde desto sämre är klonen med avseende på klykighet.

Avelsvärdena i tabell 2 och 3 är prediktorer och anger klonernas förväntade genetiska värde när de används som föräldrar i korsningar eller vid fröproduktion. Avkommans förväntade genomsnitt erhålles som medeltalet av föräldrarnas avelsvärden. Vid fri avblomning blir avkommans förväntade genetiska värde lika med medelvärdet av moderklonernas avelsvärde och ett skattat avelsvärde för de pollinerande klonerna.

Intill försök S21F9591252 i Järpås planterades även ett demonstrationsförsök (S21F9591253) med tre provenienser från Lettland. Medelvärden för de lettiska provenienserna redovisas i tabell 4 där de kan jämföras med medelvärdet för samtliga värderade plusträdskloner som grupperats efter urvalsplats (län).

(Skogforsk  nr 139, 2009, Ek Quercus robur)