Studie av granens plasticitet och jämförelse av produktion och variation mellan sticklingar och fröplantor av samma ursprung

Variation och anpassning av gran som är planterad längs en geografisk gradient

I tidigare analyser av försöksserien har ingen geografisk gradient vad gäller klonernas tillväxtrespons påvisats. När diametern efter 17/21 år i fält (D04) analyseras på motsvarande sätt kvarstår bilden. Skillnader i klonrespons hänför sig alltså till lokala förhållanden, där man som vanligt med gran misstänker att ungdomsfasen slår igenom och påverkar tillväxten mer än makroklimat och fotoperiod. Emellertid förändras bilden när man låter diametern kovariera med höjden sju år tidigare. I detta fall tenderar försöken att fördelas på tre grupper, en stor som täcker både Danmark och Sverige, men också två mindre med position i båda ändarna av den geografiska spännvidden. Vår tolkning av detta är att makroklimatet nu tar över och att den fortsatta tillväxten mer och mer hänger ihop med detta. Trots denna trend så ger inte försöken underlag för någon detaljerad indelning i geografiska förädlingszoner. Efter ungefär en tredjedel av förväntad omloppstid demonstrerar granen fortfarande en hög grad av plasticitet.

Ingen koppling mellan skottskjutningstidpunkt och D04 kunde påvisas när man använde höjd efter 11/14 år i fält (H97) som kovariat i modellen. Inte heller fanns några samband med tidigare frostskador. Men då H97-kovariatet användes vid skattningen av lokal-lokal-korrelationer mellan D04 och de skador som registrerades i ett danskt försök 1989 blev resultatet positiva korrelationer så när som på en lokal. Om H97-kovariatet inte togs med i modellen blev korrelationerna svaga och varierade runt 0-nivån. Detta styrker hypotesen att det nu är makroklimatiska faktorer som tagit över efter etableringsåren och den tidiga tillväxten. Men det ger också anledning att begrunda om en skada uttryckt under en tid med kraftig stress ger information också om benägenhet att få sämre kondition utan att det märks visuellt på träden. Att vara vaksam under extrema år kan ge värdefull information om trädens inneboende stresstolerans som är en viktig komponent i tillväxten.

Skillnader mellan sticklingar och fröplantor

Sett per försök varierade överlevnaden mellan 59 % och 92 % vid revisionen 2004 och ett genomsnitt för hela försöksserien på 81 %, att jämföra med 89 % sju år tidigare. Inga stora skillnader i överlevnad kunde konstateras vare sig mellan planttyperna eller mellan provenienser. Planttypens inverkan på tillväxten studerades genom en variansanalys enligt följande modell där också proveniens och lokal inkluderades tillsammans med samspel: Y = m + lokal + avd(lokal) + prov + planttyp + lokal*prov + lokal*planttyp + prov*planttyp + lokal*prov*planttyp För H90 (7 år i fält) visade sig alla faktorer utom planttypen ha signifikant inverkan. Signifikanta skillnader fanns mellan provenienser, men inte särskilt stora . Detsamma gällde samspelen, som dock inte ger underlag för några vidlyftiga tolkningar trots den statistiska signifikansen. För höjden 1997 respektive diametern 2004 visade också planttypen signifikant inverkan till sticklingarnas fördel, men skillnaderna var fortfarande små. Intressant är att de två sydliga provenienserna Zakamenne och Breaşa inte visar några tendenser till minskad tillväxt. Om man tittar på resultatet uppdelat på lokaler ser man den stora spännvidd av lokaler som ingår i materialet. Notera att Minsk som förväntat hävdar sig bäst på frostlokalerna 6 och 8, men också att Breaşa gått bra. Fenologin är mycket betydelsefull på en frostlokal och effekter varar under lång tid. När analyserna delades upp på de olika vegetativa cyklerna som sticklingmaterialet befunnit sig i träder en nyanserad bild fram. För såväl H97 som D04 kunde nu inga signifikanta skillnader påvisas i vegetativ cykel 2/3, medan skillnaden var tydlig i vegetativ cykel 3/4. Vad beror detta på? Det första man tänker på i samband med vegetativ förökning är C-effekter. Klonerna har förökats vid två olika tidpunkter och med olika gamla modermaterial. Fröplantorna har också förökats vid två olika tidpunkter men med samma frömaterial. Tyvärr gjordes ingen revision av VC 3/4-försöken som motsvarade den tidiga mätningen av VC 2/3-försöken, så tidstrenden blir kortare. I vilket fall som helst ligger det nära till hands att skillnaderna funnits redan i ett tidigt skede. Att sticklingarna skulle ha satt särskild fart efter 7 års ålder i VC 3/4-försöken är osannolikt. Det kan röra sig om någon form av C-effekt med ursprung i storleks- eller kvalitetsskillnader mellan planttyperna vid utplantering. En alternativ förklaring, om än mindre sannolik, kan vara att etableringsförhållandena varit annorlunda i de båda försöksomgångarna och gynnat/missgynnat någon av planttyperna.

Slutsatser

Först efter ca en tredjedel av omloppstiden börjar en geografisk uppdelning efter makroklimatfaktorer synas när diametern kovarieras med höjd sju år tidigare. Detta visar tydligt hur betydelsefull etableringsfasen är för gran, med effekter långt upp i ålder. Trots trenden mot geografisk gruppering är fortfarande granens plasticitet påtaglig och en klon som är bra i Danmark har också hög sannolikhet att vara bra i södra Sverige. Granens reaktion på stressande miljöförhållanden kan ge information om klonens robusthet i tillväxt. När extrema situationer uppstår kan det vara värdefullt att samla in data från relevanta försök. Effekter som hänger samman med förökningen kan sitta kvar under lång tid. Oavsett om fröplantor eller sticklingar används är det viktigt att plantorna har en hög kvalitet.