Tallens motståndskraft mot Gremmeniella och konsekvenser för förädlingen

Bakgrund

Under våren och försommaren 2001 uppmärksammades runt om i Sverige omfattande skador på tallskog av svampen Gremmeniella abietina (tallens knopp- och grentorka). Enligt riksskogstaxeringen var ca 278 000 ha skog lindrigt skadad och ca 50 000 ha svårt skadad. Skadorna förekom fläckvis över större delen av landet, men med en koncentration till Bergslagen och Värmland. Det var framförallt bestånd av yngre gallringsskog som var angripna. Förflyttningseffekter har undersökts i proveniensförsök av forskare vid SLU och SkogForsk. Det framgår tydligt i de skadade proveniensförsöken att nordförflyttade provenienser är mest utsatta för gremmeniellaangrepp. För att utröna eventuella samband mellan skadorna och trädens genetik inventerade forskare vid Skogforsk försök och försöksplanteringar under hösten 2001. Bland annat besöktes ett stort antal avkommeförsök anlagda i början av 1970-talet. I dessa försöksserier återfanns fyra avkommeförsök (två i vardera två försöksserier) som hade så kraftiga skador att inventering bedömdes lämplig. Dessutom inventerades skador i en fröplantage och ett äldre avkommeförsök med flerträdsparceller.  Dessa inventerings¬data har preliminärt bearbetats och resultatens konsekvenser för det praktiska skogsbruket har presenterats i ett Resultat från SkogForsk (Rosvall, O. ”Rätt” proveniens skadas mindre av Gremmeniella – och det går att förädla för ökad motståndskraft. Resultat nr 5 2002).

Syfte

Projektet avser att genom en fördjupad analys av insamlade data från de gremmeniella¬skadade försöken sätta in resultaten i ett djupare skogspatoloigiskt perspektiv och undersöka de konsekvenser de kan ha för förädlingen av tall i Sverige.

Slutsatser

Resultaten av de tre studierna visar samstämmigt att:

1. Det finns en signifikant genetisk variation mellan kloner och familjer i känslighet för gremmeniellaangrepp.
2. Förädling för ökad tillväxt genom plusträdsurval eller urval efter avkommeprövning påverkar ej trädens känslighet för gremmeniellaangrepp i vare sig positiv eller negativ riktning.

Implikationer av detta för skogsträdsförädlingen är:

1. Urval för höjd och diametertillväxt i förädlingsarbetet påverkar ej trädens känslighet för gremmeniellaskador.
2. Hög heritabilitet och genetisk variation på såväl klon som familjenivå visar att urvalsförädling för att ta fram material med hög motståndskraft mot gremmeniella är en möjlighet.