Test av granfrö från svenska bestånd med östeuropeiskt ursprung samt andra frökällor med varierande genetisk nivå

En försöksserie om sex fältförsök med granavkommor av olika förädlingsgrad och ursprung reviderades hösten 2007 efter sex tillväxtsäsonger i fältförsök. Huvudsyftet var att undersöka uppförande och odlingsvärde på östeuropeiskt proveniensmaterial som var skördat i svenska bestånd. Dessutom ingick svenska och östeuropeiska fröplantageavkommor, direktimporterat östeuropeiskt beståndsmaterial, svenska beståndsavkommor och ett antal familjer från ryska plusträd. Resultaten visar att gruppen svenska fröplantager i genomsnitt vuxit bäst tätt följd av fröplantager från Östeuropa. Ostprovenienser som skördats i Sverige växte mer likt direktimporterade östprovenienser jämfört med rent svenska beståndsavkommor. Vad fenologin beträffar så var beteendet för de svenska ostprovenienserna annorlunda. Både skottskjutning och tillväxtavslutningsmönster liknade svenskgranen mer än vad som skulle kunna förklaras med t.o.m. 100 % pollinering från svenska bestånd. Överlevnaden har varit låg speciellt i vissa bestånd. Orsakerna är delvis kraftiga snytbaggeangrepp och gräskonkurrens. En tendens att snabbväxande sorter drabbats vilket inte är ett normalt samband för gran i södra Sverige. En orsak till detta samband kan ha varit svampskador i krukset med stora plantor redan i samband med planteringen. Slutsatserna går i linje med nuvarande användningsprinciper för val av skogsodlingsmaterial, men öppnar också för användning av plantagematerial från östeuropiska fröplantager.

Försöken är fortfarande i etableringsfasen varför det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser redan. Likväl kan man försöka tolka de resultat som visat sig och dessutom stöds av tidigare forskning och andra resultat.

1. Fröplantagematerial har givit den bästa tillväxten i flertalet försök.
2. Svenska fröplantager var något bättre än östeuropeiska men detta var inte statistiskt signifikant.
3. Fröpartier med östeuropeiskt ursprung men skördade är ett bra alternativ till direktimporterat beståndsfrö om brist på sådant skulle uppstå.
4. Sorter med tidig skottskjutning drabbas av frostskador men om skadorna är måttliga påverkas inte höjdtillväxten tillräckligt myckatt motivera ett val till en senskjutande sort med sämre tillväxt.
5. Det finns indikationer om en snabb landrasbildning för fenologiska egenskaper.

(Arbetsrapport från Skogforsk 2009, )