Uppföljning av förädling för motståndskraft mot askskottsjuka

Det främsta syftet med denna studie var att undersöka stabiliteten hos vitalitetspoäng hos-kloner i två fröplantager i södra Sverige, med särskilt fokus på prestationen hos toleranta kloner som initialt identifierades under tidigare undersökningar. Kunskap om resistens stabiliteten behövs för att validera antagandet i de nuvarande förädlingsarbete som har påbörjats i flera europeiska länder.

Två fröplantager i Snogeholm (55°32′ N, 13°32′ E, 50 m) och Trolleholm (55°57′ N, 13°12′ E, 100 m) i södra Sverige etablerades år 1992 respektive 1995 för att producera frön för kommersiellt skogsbruk.

Det fanns 100 och 106 kloner planterade respektive i Snogeholm och Trolleholm. Klonerna kom från 27 bestånd från södra Sverige mellan latituderna 55°41′ N och 58°02′ N. Antalet kopior per klon var mellan 40 och 60 i Snogeholm och upp till 10 i Trolleholm.

Sommaren 2021 gjordes bedömningar av skador orsakade av ADB enligt Steners (2018) protokoll. Trädens vitalitet bedömdes med hjälp av en skala från 1 till 9, där 1 indikerade låg vitalitet och 9 mycket god vitalitet. Krönskadorna bedömdes som en procentandel av kronans tillbakadöd, där klass 0 indikerade ingen skada, klass 1 indikerade låg skada (upp till 10% av kronan visade tillbakadöd), och klass 9 indikerade mycket allvarlig skada (upp till 90% av kronan visade tillbakadöd).

I analysen fokuserades på de övergripande långsiktiga dynamikerna av ADB-symptom, inklusive alla kloner i plantagerna, samt på dödlighet hos individer bland de tio mest toleranta eller mest mottagliga klonerna som tidigare valts ut av Stener (2013, 2018).

Den totala dödligheten för alla kloner mellan den första och sista bedömningen var 68% vid Trolleholm (11 år efter den första inventeringen 2010) och 89% vid Snogeholm (15 år efter den första inventeringen 2006), vilket ger en genomsnittlig dödlighetsgrad på cirka 6% årligen. Inte överraskande minskade den relativa dödlighetsgraden mellan 2016 och 2021 jämfört med den tidigare bedömningsperioden (2011–2016), eftersom många mottagliga genotyper redan hade dött av sjukdomen och det pågående naturliga urvalet gynnar endast de mest toleranta individerna. Vid den senaste bedömningen som genomfördes 2021 observerades det att 22 kloner (21% av alla planterade) i Trolleholm och 8 kloner (8% av alla planterade) i Snogeholm hade dött. Av dessa kloner som dog var tre gemensamma för båda plantagerna.

År 2021 var det genomsnittliga antalet levande skott per klon för alla kloner 3,3 ± 2,2 vid Snogeholm och 2,3 ± 1,8 vid Trolleholm. För endast toleranta kloner var det genomsnittliga antalet levande skott per klon dubbelt så högt: 6,5 ± 3,4 vid Snogeholm och 4,5 ± 1,4 vid Trolleholm.

Sommaren 2016 fanns det 89 och 50 levande ”toleranta” kopior i Snogeholm och Trolleholm, respektive. I den mindre plantagen (Trolleholm) dog fyra av de 50 kopior (8%) från 2016. Dödlighet observerades vid Snogeholm i sju av de toleranta klonerna, inklusive samma två kloner som observerades vid Trolleholm. För tre kloner dog endast en kopia. I det mest extrema fallet dog åtta av 13 kopior. Totalt dog 23 av 89 (eller cirka 26%) av de levande ”toleranta” kopior sedan den senaste bedömningen.

Den långsiktiga övervakningen av det äldsta genetiska försöket med europeisk ask i Sverige visar att det finns betydande variation inom kloner i tolerans mot ADB. Vid både Snogeholm och Trolleholm fortsatte dödligheten för kloner som tidigare identifierats som genetiskt överlägsna på grund av låg svårighetsgrad av skador orsakade av ADB, dock på en mycket låg nivå jämfört med mottagliga kloner.

Fullständig publikation finns tillgänglig på Monitoring of long‐term tolerance of European ash to Hymenoscyphus fraxineus in clonal seed orchards in Sweden – Liziniewicz – 2022 – Forest Pathology – Wiley Online Library