Utvärdering av klontester med hybridasp

Idag finns det hybridasp som kan producera över 20 m3sk per hektar och år under en 25-årig om loppstid.

Hybridasp är enligt våra beräkningar mer lönsamt än gran, speciellt för den markägare som har ett högt avkastningskrav.

Om vilttrycket är högt måste man hägna planteringen, men även då blir den ekonomiska avkastningen högre än med gran.

När man anlägger ett nytt bestånd med hybridasp är plantkostnaden relativt hög. Den slipper man i kommande generationer, eftersom det då kommer ett rikligt uppslag av rotskott som man kan bygga ett nytt bestånd på.

20 kubikmeter per hektar och år

Om man vill plantera asp för virkesproduktion är hybridasp det naturliga valet. Korsningen mellan vår vanliga europeiska asp och den nordamerikanska aspen har överlägsen tillväxt jämfört med de rena arterna. Samtidigt är det mycket små skillnader mellan hybridasp och vanlig asp vad gäller virkesegenskaper och utseende.

Mätningar i svenska försök anlagda på 1980-talet visar på en medelproduktion på 16 – 18 m3sk per ha och år redan vid 17 års ålder.

Vi tror att medelproduktionen under hela omloppstiden, ca 25 år, kommer att överstiga 20 m3sk per ha och år i södra Sverige. Med bevattning och gödsling kan man nå ännu högre tillväxt.

Nästa generation tycks växa ännu snabbare än den första. Det beror på att beståndet föryngras med rotskott. Den nya skogen kan utgå från ett utbyggt rotsystem och får en flygande start. I de få försök som finns med andra generationens hybridasp ligger de rotskottsföryngrade träden drygt två meter före de planterade i höjdtillväxt.

God ekonomi jämfört med gran

Ett skogsbe3stånds ekonomi beror i hög grad på:

• kostnaderna för att etablera skogen
• omloppstiden

Att anlägga ett bestånd med hybridasp är dyrt jämfört med t.ex. gran, men å andra sidan är omloppstiden avsevärt kortare. Dessutom är kommande generationer hybridasp billiga att etablera från rotskott.

För att kunna räkna på hybridaspens ekonomi har vi med finansiellt stöd från Energimyndigheten utarbetat ett preliminärt skötselsystem baserat på kunskaper från våra försök. Detta jämförs nedan med granskog på bästa skogsmark (G36).

Hybridasp vinner Hybridasp är lönsammare än gran vid samtliga räntesatser. Skillnaden blir relativt sett större med ökat avkastningskrav.

Hägn sänker hybridaspens markvärde, men det är fortfarande högre än granens. Vi har räknat på en ca två hektars plantering med 500 meter långt hägn som kostar 40 kr per löpmeter.

Om hybridaspen enbart skulle ge massaved krävs fyra procents räntekrav för att hybridasp skall vara lönsammare än gran.

Att höja eller sänka granens omloppstid med 5 år påverkar inte lönsamheten nämnvärt.

En minskning till två gallringar i hybridaspen ger endast en marginell förändring av markvärdet.

Alternativ De skötselprogram vi räknat på för gran och hybridasp är ganska traditionella. För asp skulle man kunna tänka sig andra program, t.ex. hårdare röjningar och gallringar för att få grova dimensioner eller höga stamantal för hög volymproduktion.

Kalkylerna påverkas också om man kan ta ut fler specialsortiment.

Bättre genetiskt material är på gång och torde ge bättre framtida ekonomi för såväl gran som hybridasp.

Passar i det nya skogsbruket

Allmänt anses det att andelen lövskog bör öka i våra skogar. Det är också ett krav i de två stora certifieringssystemen i Sverige. Hybridasp är då ett intressant alternativ, eftersom det finns många fördelar med trädslaget:

• Hög produktion och god ekonomi.
• Det är mycket likt vanlig asp, både till utseende och vedegenskaper, och räknas som ett inhemskt trädslag i lag- och certifieringssammanhang.
• Grova aspar är värdefulla för många organismer. Grova hybridaspar kan odlas fram på mycket kort tid.
• Det ger också ett positivt bidrag till landskapsbilden, inte minst genom det färggranna lövverket på hösten.

Dessutom

• Oavsett nuvarande inställning till förekomst och skötselintensitet av lövträd behövs det en beredskap inför framtida satsningar på snabbväxande lövträd. Det finns tecken på att stödet till s.k. EU-träda på jordbruksmark kommer att upphöra, och då måste en ny strategi för dessa marker tas fram.
• Vattenfall utreder möjligheterna att använda flytande bränsle, s.k. pyrolys-olja, från biomassa. Hybridasp kan då vara en intressant råvara.
• I Finland görs en stor satsning på hybridasp för produktion av högkvalitativt papper.
• Det finns ett samhällsintresse att utveckla skogsskötselsystem där man förutom gagnvirke även kan utvinna biobränslen på ett effektivt och miljöriktigt sätt. Snabbväxande hybridaspbestånd är då ett intressant alternativ.

Slutligen

• De presenterade resultaten visar att hybridasp redan idag är ett gott ekonomiskt alternativ vid skogsodling.

(Skogforsk Resultat nr 10 2002, )