Utvärdering av potentialen för att effektivisera det tidiga urvalet i plantskolan i granförädlingsprogrammet

Projektets syfte

Projektet avser att mäta fältförsöken i ett antal fältförsök och utvärdera effekterna av plantskoleurval på tillväxt, överlevnad och skador i fält i zon 5 och zon 6 i Mellansverige. Med hjälp av de mätningar som gjordes i plantskolan skall olika metoder och egenskaper för plantskoleurval studeras. Rekommendationer för plantskoleurvalet i förädlingsprogrammet skall utarbetas med två huvudmål; dels att undersöka möjligheten att minska antalet kloner som väljs ut för fälttestning, med syfte att minska kostnaderna för förädlingsprogrammet, dels att finna de bästa urvalskriterierna i plantskolan för att maximera den genetiska vinsten i det tidiga urvalet.

Diskussion

Fältförsöken med slumpmässigt valda kloner borde lämpa sig särskilt väl för skattning av urvalseffekter i plantskolan på egenskaper i fält så som den tillämpas i granförädlingsprogrammet. En styrka i materialet är den randomiseringen av familjerna i plantskolan. Emellertid kompliceras bilden av att den multivariata analysen inte kunde genomföras utan att reducera antalet termer i modellen. Orsaken till att analysen inte gick att genomföra med den fulla modellen är oklart. En möjlighet är att korsningsschemat, trots att det var omfattande sett till antal föräldrar och familjer, var ojämnt med ett antal föräldrar som bara deltog i en eller ett par familjer.

Med osäkerheten kring analyserna i minnet, kan man ändå påstå att den genetiska vinsten av urval inom familj i plantskolan ger en tämligen blygsam vinst i fält. En bidragande orsak till detta är att testsäkerheten av naturliga skäl blir låg när inte genotypen upprepas. Urval via faktiskt skattade värden i planskola respektive i fält gav ännu mindre effekter, i praktiken nära försumbara. Andra försök till tidiga urval, antingen i klimatkammare eller i plantskola har ofta gett liknande blygsamma effekter. Hypotesen att miljön i fält är påverkad av så många fler faktorer än i en plantskola/klimatkammare får tills vidare anses hålla.

Egenskaper av fenologisk karaktär har visat mycket svaga samband med tillväxten i fält. Att göra urval som riktar sig till olika klimatzoner i plantskolan verkar vara en svår uppgift. Enda undantaget är sambandet mellan skottskjutningstidpunkt och höjd i försök 240 Hade, där en tydlig negativ korrelation kan betyda att lokalen drabbats av vårfroster.

Ytterligare stöd för uppfattningen att tidigt urval ger obetydlig effekt i fält kan fås i de fältförsök som innehöll selekterade kloner. Här har fröplantjämförelserna hävdat sig bättre än i försök med slumpmässigt valda kloner. Således gav det tidiga urvalet ingen respons. Kloner från helsyskonfamiljer växte bättre än kloner från andra materialkategorier i försöken med slumputvalda kloner, men i försöken med selekterade kloner var tillväxten jämbördig. Man bör observera att det är otestade plusträd som ingått i familjerna och att någon stor effekt inte är att förvänta.

Kloner har generellt sett växt bättre än fröplantor i båda försöksserierna, även då man jämför genetiskt jämbördiga materialgrupper. Trenden är att skillnaderna minskar. Detta kan tyda på en positiv sticklingeffekt i inledningsskedet, men att den nu klingar av. Detta kan delvis också vara en följd av att relativa tal används och att planttyperna befinner sig på olika ställen i den logistiska tillväxtkurvan. Mönstret för kloner valda för zon 5 respektive zon 6 var detsamma.

Att reducera antalet kandidater per familj som ska genomgå genetisk testning i plantskolan ger alltså endast en ekonomisk besparing, men i praktiken ingen genetisk vinst. Å andra sidan syntes inga negativa korrelationer urval för höjd. Det som avgör om antalet kandidater ska minskas är hur förädlaren balanserar ekonomi mot urvalsintensitet i fälttestningen.

Slutsatser

Utifrån det material som studerats i detta projekt kan man inte förvänta sig några genetiska vinster i höjd i fält av ett tidigt urval för höjd i plantskolan. Detsamma gäller också vid plantskoleurval för fenologiska karaktärer (undantaget samband mellan skottskjutningstidpunkt och höjd på lokaler med frekventa vår- och försommarfroster). Problemet med analysverktyget är förvisso en brasklapp, men inga andra observationer eller resultat pekar åt något annat håll.

Urvalsproblematiken verkar vara så svår att det i dagsläget inte kan rekommenderas att tillämpa tidigt urval i syfte att öka den genetiska vinsten för tillväxten i fält. Antalet kandidater som väljs till fälttestning blir beroende av andra ställningstaganden.

Sticklingförökade kloner har generellt sett växt bättre än fröplantor, med en trend mot minskande relativa skillnader. Kloner från helsyskonfamiljer har visat minst likvärdig, oftast bättre, tillväxt i förhållande till kloner från andra materialkategorier.

Att få ett bättre grepp om analysverktyget vid multivariata analyser av försök med klonade helsyskonfamiljer har hög prioritet.