Vinst från första omgångens tallfröplantager i norra Sverige

Genetic differences between improved and unimproved Scots pine (Pinus sylvestris L.) in 36 north Swedish field tests, covering wide geographical and climatic gradients (latitude 62.3–67.8ºN; temperature sum 496–1056 day-degrees), are presented. Improved trees were superior in height (11.0 %) at age 9–13 and height (9.2 %), stem diameter (5.4 %), and stem volume (18.9 %) at the age of 19–33 years, when adjusted for competition. Height growth of improved trees, thus, demonstrated sustainable development and was in accordance with height growth at different site indices. Stem diameter at given height (inversed slenderness) was 5.0 % smaller for improved trees. Differences in survival and frequency of ramicorns and stem breaks were only minor. Lack of interaction between tree categories and site conditions for growth characters imply that the results are generally applicable. No difference in response to competition was detected. However, improved trees showed a deviating reaction to latitudinal transfer southwards, where survival increased more and height growth decreased less compared to unimproved trees. The results encourage/support specific growth and production functions for improved trees. The use of competition and height indices based on neighbouring trees as covariates to adjust for bias and site variability in single tree plots significantly improved the estimates.

(Differences in growth patterns for improved and unimproved Pinus sylvestris)

Syfte 2003

Projektets syfte har varit

• Att skatta genetiska parametrar för volym per ha i yngre (ca 25 år) och äldre gallringsskog (ca 55 år).
• Att skatta genetiska korrelationer mellan tidiga höjdmätningar (8-14 år) och volym per ha i yngre respektive äldre gallringsskog.
• Att beräkna den genetiska vinsten i volym per ha i yngre respektive äldre gallringsskog vid urval för tidig höjd.

Material och metoder

Sju avkommeförsök anlagda 1948-1950 har använts i studien. Fyra av dessa har reviderats vid 56-59 års ålder. Försöken består av halvsyskonfamiljer i flerträdsparceller. Resultat från mätningar vid åldrar mellan 6 och 25 års ålder har registrerats från gamla mätprotokoll.

Genetiska parametrar för tillväxtegenskaper vid olika ålder har skattats liksom genetiska korrelationer mellan olika egenskaper och olika mättidpunkter. Baserat på medelvärden av de skattade parametrarna har den genetiska vinsten i arealproduktion vid urval för tidig höjd beräknats.

Syfte 2003

Medelvärden för egenskaper samt skattade parametrar i de olika försöken framgår av tabell (). De medelvärden på additiv genetisk variationskoefficient och genetiska korrelationer som skattats resulterar i att en genetisk vinst i tidig höjd skalll multipliceras med en faktor på 0,7 för att beräkna den genetiska vinsten i volymproduktion. Detta överensstämmer mycket väl med det samband som antagits i underlaget till den nya TreO-plantageomgången (Rosvall et al. 2001).

Sammanfattning 2005

En säker uppskattning av förädlingsvinsterna är betydelsefull för såväl planering inom skogsbruket som för optimering av resurserna i skogsträdsförädlingen. Uppskattning av förädlingsvinster kan baseras på 1-trädsparceller eller produktionsytor. I denna studie har vinsterna i volymproduktion för tall i södra Sverige baserats på små produktionsytor i form av flerträdsparceller med samma familj planterad på en yta med en storlek varierande mellan 6×6 och 7×7 träd. En kantrad kring varje parcell har tagits bort i utvärderingen för att minimera konkurrenseffekter mellan närliggande ytor. De ingående försöken är beskrivna i Tabell 1.

Projektets mål har varit att:

• Skatta den genetiska vinsten i volymproduktion vid en ålder som motsvarar ungefär tidpunkten för första gallringen.
• Studera uthålligheten i genetisk vinst över tiden.
• Beräkna vad en viss procentuell överlägsenhet för höjd i ung ålder motsvarar i arealproduktion vid första gallringstillfället.

I medeltal var arealproduktionen 10 % högre i korsningarna än i jämförande mätare i form av beståndsfrö. Variationen var stor mellan försöken men ganska konstant över tiden inom ett försök. Antalet mätare i varje försök har varit lågt och därför kan man inte förvänta sig annat än att variationen blir stor mellan försöken. Den genetiska korrelationen mellan höjd vid de tidiga mätningarna och volym vid senaste mätning låg över 0.6 (Figur 1) i samtliga försök. Höjden var i intervallet 2 till 6 meter. Detta antyder att höjd i tidig ålder utgör en ganska god uppskattning av framtida arealproduktion. Försöken har mätts vid ett flertal tillfällen och som framgår av Figur 2 är den genetisk korrelationen mellan volymen beräknad vid de olika tillfällena hög. Den genetiska korrelationen ligger mellan 0.95 och 1. Samma sak illustreras också i Figur 3 med exempel från två av försöken. Avelsvärdets utvecklingen över tiden visas för var och en av föräldrarna och som framgår av figuren är de procentuella skillnaderna mellan föräldrar i sort sett konstanta i åldersintervallet från 20 upp till 35 års ålder. I absoluta tal ökar vinsten i kubikmeter med tiden, men i relativa tal ligger den ganska konstant inom det åldersintervall som vi har data för. Det har inte varit möjligt att finna något konstant värde för sambandet mellan vinst i höjd i ung ålder och totalproduktion. Omräkningsfaktor från höjd till volym sjunker ökar med stigande ålder men variationen är stor och resultatet osäkert. Inga säkra slutsatser kan därför dras av dessa siffror.

Slutsatser

• Höga korrelationer mellan volym beräknad vid olika ålder.
• Vinsten i arealproduktion konstant inom de redovisade åldersintervallen.
• Hög korrelation mellan tidig höjd och volymproduktion fram till en ålder motsvarande förstagallringstillfället.