År för slutredovisning: 2019
Estimating Genetic Gain of Clonal Forestry in Norway Spruce
Skogsträdsförädling av gran () har i Sverige pågått i över sex decennier. I en nyligen genomförd utredning lyftes vikten av att kunna beräkna icke-additiva effekter för tillväxt och vedegenskaper för att kunna bedöma vinster och risker med klonskogsbruk för gran. På 1970-talet började anläggningen av klontester av gran i större omfattning. Syftet med den här…
Utveckling av molekylära markörer för törskateresistens hos tall
Rostsvampen törskate () har de senaste 20 åren orsakat stora skador i ungskog av tall () i norra Sverige och det finns behov av ett mer resistent tallmaterial. Det hör projektet har syftat till att identifiera resistensgener som är aktiva i försvarsreaktionerna mot törskate och som därmed skulle kunna utnyttjas i resistensförädling Studien baseras på…
Provenienseffekter för törskateresistens
Sammanfattning Sedan början av 2000-talet har omfattande angrepp av törskatesvampen uppmärksammats i tallungskogar i Norrbotten och norra Västerbotten. Skogforsk har sedan 2006 i samarbete med Inst. f. Skoglig Mykologi och Patologi studerat ett antal törskateangripna avkommeförsök med finansiering från Föreningen Skogsträdsförädling. Värdefull information om genetisk variation i resistens mellan familjer har då framkommit, men försöksmaterialet…
Tillväxt 20 år efter sådd och plantering med plantage- och beståndsmaterial av olika härkomst
Slutsatser Huvudsyftet med denna studie var att studera om det fanns skillnad i fröets ursprung vid val av föryngringsmetod. Någon skillnad mellan fröets ursprung och föryngringsmetod kunde inte påvisas. Det gör att ett verktyg som Plantval, vilket hjälper markägare att hitta rätt föryngringsmaterial, (https://www.skogforsk.se/produkter-och-evenemang/verktyg/plantval/) som i huvudsak är uppbyggt av resultat från planterade försök även…
Is inbreeding depression in Scots pine seed orchards mitigated by reproductive biology?
För att kunna optimera selektionen behövs kunskap om sambandet mellan släktskap i föräldragenerationen och inavelsdepression. Fenomenet ”inavelsdepression” definieras som den genomsnittliga minskningen i prestanda observerat bland avkommorna från besläktade korsningar, jämfört med de genomsnittliga avelsvärdena av föräldrarna. Tallen tros till viss del kunna undvika denna negativa effekt genom att ett flertal embryon bildas i varje…