Tilldelningsår: 2012
Betydelsen av hyggesfria metoder för mykorrhizasvampar – jämförelse mellan 50-åriga tallskogar uppkomna efter trakthygge och föryngring under skärmträd
Sammanfattning Projektet skall utvärdera betydelsen av skärmträd vid föryngring av tall för förekomsten av olika arter mykorrhizasvampar efter 50 år i förhållande till bestånd uppkomna efter trakthygge och i jämförelse med äldre kontinuitetsskog. Studien sker i Siljansfors försökspark i Dalarna och är en uppföljning av Ola Kåréns studie från 1997. Han fann tecken på att…
Optimizing nursery practices for cutting propagation of Lodgepole pine and Scots pine for use in operational breeding
Background A recent review of the Swedish tree breeding programs attached great importance to clonally replicated field testing in breeding strategies also for pines in Sweden. Small-scale studies of the propagation procedure have resulted in good rooting for lodgepole pine, which suggests this should be the method of choice for lodgepole pine breeding. However, for…
Applying experimental design to Swedish forest genetic trials
Use of the completely randomized design is the current experimental design strategy used by Skogforsk and was developed in response to operational restrictions preventing more complex designs being used. It has been suggested that more complex designs should be used to reduce residual error and increase the accuracy of genetic evaluation. Simulation of progeny field…
The New Industrial Graduate Research School in Forest Genetics, Biotechnology and Breeding
Grankottrost (Thekopsora aerolata) en allvarlig skadegörare i fröplantager
Grankotterost () är ett stort problem i fröplantagerna. Under 2006, som var ett s.k. mast-år för kottsättning, drabbades alla granfröplantager och bestånd över i stort sett hela norden av grankotterost. Omkring 70 % av kottarna drabbades, och i rostinfekterade kottar produceras inga frön. I detta projekt har vi påbörjat arbetet med att utveckla praktiskt fungerande…
Klimatsmarta förädlingsmaterial
I ett förädlingsprogram för gran (L. Karst) är skottfenologin avgörande för förädlingsmaterialens långsiktiga tillväxt, överlevnad och anpassning. Fenologin är också viktig vid modellering av materialens reaktion på framtida klimatförändringar. Skottfenologin kan påverkas medvetet eller omedvetet av genetisk selektion t.ex. tidiga urval baserade på trädhöjd. För att på ett effektivt sätt kunna utvärdera fenologi behövs en…
Undersökning av effekter vid förökning av gran med somatisk embryogenes
Projektets mål var att etablera fältförsök med plantor framställda genom somatisk embryogenes och genom sådd. Försöken kommer att ge underlag för analyser av eventuella selektionseffekter beroende på det stora bortfallet vid SE-förökning och andra effekter av förökningsmetod. Totalt har 3897 plantor, fördelade på 1025 SE-plantor och 2872 fröplantor planterats på tre lokaler våren 2015. Sensommaren…
Lång breddgradsförflyttning av förädlingsmaterial av gran – effekter på blomning
Projektet syftade till att effektivisera granförädlingen genom att möjliggöra kortare ledtiden vid korsning i samband med generationsskifte. En studie har genomförts där effekten på blomning av breddgradsförflyttningar söderut och tilläggsljus och dagsförlängning undersökts. Resultatet visar att en behandling där tilläggsljus och dagsförlängning kombineras ökar både antalet blommor som initieras och andelen av de behandlade klonerna…
Revision av fältförsök med svensk och rysk tall
En svensk-rysk tallförsöksserie omfattande 4 försök i Sverige och 3 försök i republiken Komi, Ryssland anlades 2002/2003. Försöken innehåller provenienser och halvsyskonfamiljer från norra Sverige och Komi. Syftet med försöksserien var att undersöka tallens plasticitet/stabilitet över extrema miljögradienter och därmed möjligheten att utöka förädlingsbasen i resp. länder med material från områden som tidigare inte undersökts.…
Fröskördar från tallfröplantage T2 Alvik – effekt av inkorsning på planteringsresultat i fält
Under ett antal år har det rapporterats om stora avgångar i praktiska tallföryngringar i Norrbotten med material från bland annat Alviksplantagerna. En teori som förts fram som en av förklaringarna till avgångarna är att de plantor som dör huvudsakligen kommer från hybridplantagefrö där fadern utgörs av mindre härdigt vildpollen. Flera studier har visat att unga…