År för slutredovisning: 2012
Kemikalier från endofytsvampar – biofungicider mot almsjuka?
Bakgrund Endofytsvampar lever inuti en värdväxt utan att orsaka synliga sjukdomssymptom. Många endofytsvampar producerar unika, biologiskt aktiva kemikalier som kan användas inom medicin eller industri. Genom dessa kemikalier, eller genom att stimulera vissa delar av värdväxternas ämnesomsättning, kan endofyter även bidra till värdväxternas motståndskraft mot skadesvampar eller –insekter och är därför intressanta ur biokontrollperspektiv. Våra…
Anslag för mätning och utvärdering av avkommeförsök med bok
Bakgrund Med syfte att förbättra det sydsvenaska skogsodlingsmaterialet av bok valdes fenotypiskt bra plusträd i sydsvenska och danska bestånd i slutet på 1950-talet. Dessa träd ympades upp och planterades i två fröplantager i Skåne (Ramsåsa och Albjärshus). Något initiativ till genetisk test av plusträden gjordes inte förrän år 1995 då ollonproduktionen i Ramsåsaplantagen var god.…
Fortsättningsansökan – studera förutsättningarna för att förbättra askens genetiska motståndskraft mot askskottsjukan
Bakgrund Från Föreningen Skogsträdsförädling erhöll Lars-Göran Stener, Skogforsk, totalt 122 000 kr för år 2011 till inventering, analys och rapportskrivning om olika kloners resistens mot askskottsjukan i fröplantagerna i Snogeholm och Trolleholm. Genomförande Resultatet kan sammanfattas enligt följande Ash dieback damages was assessed and analysed on 16 – 22 year-old grafts in two ash seed orchards…
Studier av contortasticklingar i väletablerade fältförsök
Projektets syfte Detta projekt har haft två huvudsakliga syften. Vi ämnade dels studera effekten av konkurrens mellan träd av samma klon i klonplanteringar, dels studera hur pass klonbunden en hög frekvens av stamskador var och om dessa kunde kopplas till specifika ved- och fiberegenskaper. Vi skulle studera detta i ett sticklingsförsök med contortatall efter 16…
Köldhärdighet och tidig tillväxt hos contortatall från frö från kommersiella insamlingar i bestånd, moderplantager och ursprungsträd i Kanada
Ett lågintensivt sätt för att ta tillvara förädlingseffekten från det ursprungliga plusträdsurvalet är att göra insamling i praktiska planteringar från fröplantager. För att lösa en akut fröbrist har därför omfattande beståndsinsamlingar av frö gjorts i svenska contortaplanteringar (F1-generation) från de första fröplantagerna som varit i drift under ca 30-35 år. Syftet med den här studien var…
Utvärdering av TREEPLAN
Under 2007 till 2012 har Skogforsk, bl.a. med stort stöd från Föreningen Skogsträdsförädling, infört TREEPLAN-systemet i förädlingsarbetet. Det är ett avancerat datorverktyg med analysprogram och databaser för att analysera data från genetiska fältförsök. TREEPLAN-systemet tillhandahålls av Plantplan Genetics i Australien som också var och är vår samarbetspartner i detta omfattande projekt. Ytterst handlar det om…
Hur stort är genotyp-miljösamspelet hos tall i norra Sverige?
Projektet baserades på redan insamlade överlevnads- och tillväxtdata från 71 fältförsök fördelade på 19 försöksserier i norra Sverige. Vid beräkning av storleken på genotyp-miljösamspelet utnyttjades den genetiska korrelationen mellan samma egenskap mätt i olika försök. Beräknade medeltal för skattade genetiska korrelationer för vitalitet (fältöverlevnad) och trädhöjd låg i intervallet 0.62 till 0.71, vilket tyder på…
Anläggning av fältförsök med förädlad poppel
År 2003 fick Inst. För Växtbiologi och skogsgenetik ett bidrag på 144 tkr för att anlägga ett långtidsförsök med poppel. Avsikten var att bevara de bättre kloner vi fått fram under femton års förädling, få möjlighet att följa deras utveckling under en omloppstid på 20 – 25 år och därmed erhålla ökade kunskaper om främst…