Tilldelningsår: 2005
Björkens och hybridaspens produktionspotential
Idén med projektet är att utnyttja en del av de försök som Skogforsk lagt ut för genetiska tester av olika material sedan slutet av 1980-talet. Försöken görs lätt tillgängliga för enskilda skogsägare, gruppexkursioner mm genom att: Projektet har genomförts enligt planen. Resultatet kan ses på webbadressen:www.skogforsk.se/sv/KunskapDirekt/Lov/Demonstrationsytor—hybridasp-och-bjork/
Förbättring av sydsvenskt skogsodlingsmaterial för ask
Det hittades inga kloner som var fullständigt skadefria, men resultaten indikerar att det finns en stark genetisk komponent och en stor genetisk variation för askskottsjukan. Det är ännu för tidigt att dra några slutgiltiga konklusioner. Det kan ju t ex tänkas att sjukdomsförloppet hos de kloner som fram till idag drabbats mindre av askskottsjukan är…
Norrländska trädslagsförsök (SO-försöken)
Under åren 1983-1987 anlades 26 försök med 8 olika barrträdslag i kärva klimatlägen i norra Sverige under ledning av Skogforsk. Följande arter ingår i försöken: gran (Picea abies), svartgran (Picea mariana), vitgran (Picea glauca), klippgran (Abies lasiocarpa), sibirisk ädelgran (Abies sibirica), tall (Pinus sylvestris), contorta (Pinus contorta) och rysk lärk (Larix sukaczewii). Syftet med försöken…
Genetisk analys av fiberlängd, veddensitet och tillväxt
Resultat De viktigaste resultaten är följande: Sammanfattande slutsatser Dessa resultat leder till följande slutsatser: Resultat De viktigaste resultaten är följande: Sammanfattande slutsatser Dessa resultat leder till följande slutsatser:
Resistens mot törskateangrepp
Sommaren 2006 inventerade Skogforsk i samarbete med Inst. f. Skoglig Mykologi och Patologi, SLU ett törskateangripet tallavkommeförsök i närheten av Övertorneå (F422 Övertorneå), med finansiering från Föreningen Skogsträdsförädling. November 2008 beviljade Föreningen projektmedel för återinventering av Övertorneåförsöket samt nyinventering av ett ytterligare avkommeförsök, inklusive bearbetning och avrapportering. Syftet med projektet var att följa sjukdomsutvecklingen i…
Stimulering av blomning i granfröplantager
Prognoserna för den framtida tillgången på plantagefrö bygger på normala plantager där träden sköts för att uppnå en god näringsstatus och välutvecklade kronor med god solexponering. Men nya forskningsresultat visar att det går att öka fröproduktionen ytterligare genom att stimulera träden på olika sätt: Gibberellinbehandling Den dominerande metoden är att behandla plantageträden med hormonet gibberellin.…
Påverkas granens blomning av den nyupptäckta blomningsgenen?
Resultat Alla de i försöket ingående plantorna bibehöll den goda vitalitet de hade vid försökets start. Ingen blomning registrerades på någon av de behandlade grenarna. Inte heller på några obehandlade grenar på plantorna kunde det noteras någon blomning. Enstaka knoppar som varit utsatta för genkanonskott hade dött. Troligtvis är det dock mekaniska skador orsakade av…
Effektivare plantskoleurval i granförädlingen
Inledningsvis kan konstateras att de genetiska parametrarna i fältförsöken visade en normal variationsbredd möjligen med något låga heritabiliteter. I planskolan däremot blev heritabiliteterna mycket höga. Införandet av radparcelleffekt i plantskoleanalysen reducerade heritabiliteterna något men de kan fortfarande betecknas som höga. Hur ska då dessa komplicerade och inte entydiga resultaten tolkas? Det går inte att påstå…
Rotfinder i förädlingen?
Introduction The pathogen Heterobasidion spp. causes serious damage to coniferous and broadleaved forests through root and butt rot (Bendz-Hellgren et al., 1998). It occurs throughout the boreal and temperate zones of the northern hemisphere. Large economic losses are due to a reduction in both quality and production of wood. Bendz-Hellgren and Stenlid (1995) estimated an…
Utvärdering av demoförsök med lärk i södra Sverige
Tillväxt och stamkvalitet efter 5 respektive 9 års tillväxt jämförs för olika lärksorter med syfte att ge underlag för rekommendationer av lämpligt skogsodlingsmaterial för lärk i södra Sverige. Studien omfattas av två demonstrationsförsök (Tönnersjö i N-län och Storebro i H.län), som vardera innehåller 12.13 olika lärksorter, samt två odlingstester (Knutstorp i Skåne), med 18 olika…