Skriv ut

Projekt 321 – 340

Sidan är inte komplett, men uppdateras successivt

Nedanstående rapporter utgör eller grundar sig på den slutredovisning som inlämnats till Föreningen Skogsträdsförädling. I många fall har resultaten dessutom, i olika former, publicerats i diverse vetenskapliga tidskrifter.

328 Icke-additiva effekter och skadebild i etablerade fältförsök med helsyskonfamiljer av contortatall

Författare: Anders Fries, SLU och Johan Kroon, Skogforsk (2017)

Abstract på svenska
Fyra avkommeförsök med contortatall inventerades med fokus på tillväxt och stamkvalitet (stambrott, lutande träd, träd med basal krök och sprötkvist) efter 29 år i fält. Försöken låg i mellersta och norra Sverige (latitude 62.5-66.8°N) och de flesta avkommorna var helsyskon-familjer från kontrollerade korsningar i fyra plusträdsplantager. Det huvudsakliga syftet var att beräkna genetiska parametrar och separera icke-additiva effekter från additiva effekter samt att göra en avelsvärdesskattning i t.ex. TREEPLAN-systemet.

En preliminär utvärdering av de fyra försöken var för sig visade tillfredsställande heritabiliteter för tillväxtegenskaper (h2=0.14-0.27) men lägre för kvalitetsegenskaper (h2=0.03-0.29). De genetiska variationskoefficienterna var lägre för tillväxt än för kvalitetsegenskaper (CVa=8.5-34% jämfört med CVa=33-92%). Som väntat visade höjd efter 29 år positiv genetisk korrelation med diameter efter 29 år (ra=0.48-0.81) och höjd efter 7 år var positivt genetiskt korrelerad med diameter och höjd efter 29 år (ra=0.30-0.93). Tillväxtegenskaper var både positivt och negativt genetiskt korrelerade med stambrott och dubbeltoppar (ra=-0.49-0.36).

Ett tidigare studerat klonförsök innehöll kloner vilka var föräldrar till helsyskon-familjerna i dessa avkommeförsök. Två av klonerna i klonförsöket hade extremt hög andel stamskadade träd som dessutom hade onormalt hög mikrofibrilvinkel även i den mogna veden. Ungefär 50 familjer i de här studerade avkommeförsöken hade en av dessa kloner som förälder. En hypotes var att avkommor från någon av dessa kloner skulle i avkommeförsöket ha högre frekvens stamskador än familjer som inte hade någon av dessa kloner som förälder. En preliminär utvärdering kunde dock inte belägga denna hypotes men mer ingående analyser kommer att göras.

Resterande arbete innefattar ytterligare analyser av genetiska parametrar, genotyp-miljösamspel och avelsvärdesskattning i TREEPLAN-systemet. De här presenterade resultaten är preliminära och kommer att redovisas i en vetenskapligt granskad artikel.

Abstract in English
Four progeny tests with lodgepole pine were measured and stem quality (broken stems, leaning trees, trees with basal sweeps and ramicorns) was registered after 29 years in field. The progeny tests were located in central and northern Sweden (latitude 62.5-66.8°N) and the majority of the progenies were full-sib families from controlled crosses in four plus tree seed orchards. The main aim was to estimate genetic parameters and separate non-additive effects from additive effects and to estimate breeding values in the TREEPLAN-system. 

A preliminary evaluation of the sites separately showed moderate heritabilities for growth traits (h2=0.14-0.27) and lower for quality traits (h2=0.03-0.19). The genetic coefficients of variation were lower for growth than for quality traits (CVa=8.5-34% compared to CVa=33-92%). Height at age 29 years showed as expected positive genetic correlation with diameter at age 29 years (ra=0.48-0.81) and height at age 7 years was positively genetically correlated with diameter and height after 29 years (ra=0.30-0.93). Growth traits showed both positive and negative genetic correlation with ramicorn and weak negative correlation with stem breakage and double tops (ra=-0.49-0.36).

A clonal trial which had been studied earlier included clones which were parents to full-sib families in the present progeny tests. Two of the clones showed in the clonal trial extremely high frequency of stem damage and high microfibril angle also in the mature wood. Around 50 families in the present study had one of these clones as one parent. A hypothesis was that the progenies from one of those two clones should in the present progeny tests have higher frequency of stem damage than families with none of these clones as parent. A preliminary evaluation could however not verify this hypothesis but deeper analyzes will be done.

Further work will include more thorough analyses of the above genetic parameters and analyses of non-additive effects, genotype-environment interaction and breeding values for the TREEPLAN system. The results presented in this report are preliminary but final results will be presented in a peer-reviewed article.

333 Utveckling av ett klimatanpassat förädlingsprogram för sibirisk lärk i norra Sverige

Författare: Sara Abrahamsson, Skogforsk (2017)

English summary
In the last few years, the interest in larch has increased significantly as forest owners want a more diversified portfolio of tree species as a way to reduce risks and to meet climate change. The Russian larch is currently considered a domestic species in Sweden and has shown high growth potential in previous studies. In this study, we have used data from 11 field trials planted in 2003 with seeds from Russian larch provenances together with 20 climate variables tailored to develop transfer models for growth and survival. These models have been used to identify well adapted seed sources throughout Sweden, both now and in a future climate.

The most important variables describing growth reaction patterns are temperature, precipitation and migration in latitude, whereas for survival, both a latitudinal and longitudinal transfer was optimal. The reaction pattern also changed across the country. In northern Sweden the best provenance is one that is moved 3 degrees northward, while for central Sweden only 1 degree and in southern Sweden, seed sources with the same origin as the area that is going to be planted should be used. The smallest transfer in longitude is optimal for all locations in Sweden.

We propose that 4 breeding populations with different adaptive patterns for light and temperature climates are an appropriate design to provide well-adapted larch seed for a future climate.

Abstrakt
Intresset för lärk har under de sista åren ökat markant genom att skogsägare vill sprida risken på fler trädslag som ett sätt att möta klimatförändringar. Den ryska lärken räknas idag som ett inhemskt trädslag i Sverige och har i tidigare studier visat på hög tillväxt. I denna studie har vi använt data från 11 försök anlagda 2003 med frö från ryska provenienser tillsammans med 20 anpassade klimatvariabler för att utveckla förflyttningsmodeller för tillväxt och överlevnad för lärk.  Dessa modeller har sedan använts för att se vilket frö som passar var i Sverige både nu och i ett framtida klimat.

De viktigaste variablerna som beskriver lärkens reaktionsmönster för tillväxt är temperatur, nederbörd och förflyttning i latitud medan det för överlevnad var förflyttning i såväl latitud som longitud. Reaktionsmönstret förändrades även över landet. I norra Sverige bör man välja ryska provenienser som nordförflyttats upp till 3 grader medan det för Mellansverige endast är 1 grad och i Sydsverige skall provenienser väljas med samma ursprungsbreddgrad som planteringslokalen. Så liten förflyttning i longitud som möjligt är optimalt för samtliga lokaler.

Vi förslår att 4 förädlingspopulationer med olika anpassningsmönster i ljus- och temperaturklimat bör vara en lämplig dimensionering för att tillgodose välanpassade lärkplantor i ett framtida klimat.

 

Kommentarer inaktiverade.