Skriv ut

Projekt 401 – 420

Sidan är inte komplett, men uppdateras successivt

Nedanstående rapporter utgör eller grundar sig på den slutredovisning som inlämnats till Föreningen Skogsträdsförädling. I många fall har resultaten dessutom, i olika former, publicerats i diverse vetenskapliga tidskrifter.

410  Sticklingförökad tall – hur påverkas prestanda och genetisk variation?

Författare: Johan Kroon, Skogforsk (2021)

Sammanfattning

Användning av sticklingförökad tall i fältavkommeprövningen har potentialen att avsevärt förbättra selektionseffektiviteten vid urval till förädlings- och produktionspopulationer. I projektet analyserade vi data från fyra försöksserier av tall med 4–7 år gamla fältförsök som innehöll både traditionella fröplantor och sticklingförökade individer, allt uppförökat från samma helsyskonfamiljer. Syftet med studien var att i) jämföra skattad heritabilitet för överlevnad och höjdtillväxt mellan frösådda och sticklingförökade plantor, ii) bedöma överlevnad och tillväxt på de olika plantmaterialen och iii) studera genotypmiljösamspelets inverkan på genetisk varians skattad för respektive förökningsmetod.

På grund av stor miljövarians var skattningarna av additiv genetisk heritabilitet låga för höjd och överlevnad vid ett års ålder, förutom för de sydligaste försöksserierna. Heritabiliteterna var vanligtvis låga även vid 6 till 7 års ålder i de nordligaste försöksserierna och det verkar som om tidig höjd är en indikation av etableringsframgång som visar sig ännu vid 7 års ålder. H2 var i allmänhet moderata till höga. Skillnader i heritabilitet mellan fröplantor och sticklingar var uppenbara men skillnadens storlek mellan förökningsmetoderna varierade beroende på försök (1 till 40%). De additiva genetiska korrelationerna var generellt moderata till höga, vilket indikerar att det inte uppstår några genetiska skillnader mellan förökningsmetoderna som skulle påverka vilken planttyp som bör användas vid testning och urval. Icke-additiva genetiska korrelationer mellan försökslokaler var i de flesta fall högre för fröplantor än för sticklingar, med undantag för en försöksserie där de var av liknande storlek och höga. Starka additiva genetiska korrelationer mellan försökslokaler inom egenskap visade generellt sett på svaga genotyp-miljösamspel. Dessa resultat är en första indikation av storlek och struktur för genetiska varianskomponenter och parametrar hos tall för både fröplantor och sticklingar. För den mellansvenska försökserien, var det ursprungliga målet inte att studera skillnader mellan förökningsmetoder. I försök där skillnader mellan dessa planttyper skall studeras för skattning av icke-additiva varianser och korrelationer, är det viktigt att redan vid försöksetableringen planera för en datastruktur med flera rameter per genotyp, samt god balans mellan antal av fröplantor och sticklingar. Resultaten i denna studie ger ingen grund till att inte använda sticklingsförökning i tall. Till största delen höga genetiska korrelationer mellan fröplantor och sticklingar betyder att det inte finns stora genetiska skillnader för tillväxt mellan förökningsmetoder. Den icke-additiva variansen verkar spela en stor roll i dessa populationer. Senare utvärdering samt genetisk analys vid slutmätning kommer att bidra med mer information till hur fältprestanda samt komponenter för additiv och icke-additiv genetiska varians utvecklas med åldern. Större precision i varianskomponentskattning samt skattning av genetiska parametrar kan förväntas vid tidpunkten för slutligt urval när miljövariationens inverkan kan förutsägas vara mindre.