Sidan är inte komplett, men uppdateras successivt
Nedanstående rapporter utgör eller grundar sig på den slutredovisning som inlämnats till Stiftelsen Konsul Faxes Donation. I många fall har resultaten dessutom, i olika former, publicerats i diverse vetenskapliga tidskrifter.
KF 1 Studie av fenologiska egenskaper och frosthärdighet hos bok
Författare: Martin Werner, Skogforsk (2000)
Frost hardiness test by electrolyte leakage method in Danish beech provenance trial
Frost hardiness and phenology in 8 beech provenances was evaluated during spring and autumn of 1999 in a Danish beech provenance trial, planted in 1986.
Phenology and electrolyte leakage (EC) in spring was significant different between provenances. High cerrelations between phenology and leakage i spring supported the idea of using the EC method foir frost hardiness studies in beech. The lack of significance for EC in autumn indicated that there were no differences in autumn frost hardiness between provenances. The observed differences in autumn phenology were likely due to environmental disturbances.
There were no clear correlations showing that poor frost hardiness resulted in poor stem quality.
Study of differences in hardiness, phenology and stem characters for beech with an without red heartwood
In order to test whether red heartwood in old beech might be caused by hardiness problems, 15 trees with and 15 trees without red heartwood were selected by boring cores at 4 meters of height in a south Swedish beech stand.
Hardiness was tested at three occasions during autumn 1999 by the electrolyte leakage method (REL). Vital annual shoots from the lower part of the crown were used. Diameter, total height, height to the green crown and stem length without branches were assessed for all 30 trees. Spring and autumn phenology together with different stem characters such as number of branches, branch thickness, apical main stem problems, crown type and proportion of crown with dry top were classified as well.
REL was only significant at one test date, showing less leakage for trees with red heartwood. No differences in phenology were found. Hence, there were no indications that trees with red heartwood are less hardy than those without red heartwood. The various tree characters did not differ either between the two heartwood types.
KF 2 Saprotrofisk eller symbiontisk livsstrategi hos marklevande svampar
och
KF 6 Artbildning och genetisk diversitet inom det ectomykorrhizabildande släktet Leccinum
Författare: Petra Fransson, SLU (2005)
Den naturliga abundansen av de stabila isotoperna 13-C och 15-N kan användas för att skilja de båda funktionella grupperna åt (Fransson, 2001). Bäst resultat uppnås om de båda värdena för en svampart kombineras. De två grupperna, mykorrhizasvampar och saprotrofer, har dock överlappande värden. Eftersom vi inte finner en total separation mellan grupperna baserade på 13-C och 15-N-halterna (t.ex. Kohzu et al, 1999; Taylor et al, In Preparation), bör alla resultat tolkas med försiktighet (Fransson, 2001). Vidare bör värdena användas på artnivå (Taylor et al, 2003), och inte på högre taxonomiska nivåer då en sammanslagnin g av arter baserat på släktskap i vissa fall skapar grupper vilka innehåller båda livsstrategierna. En direkt jämförelse mellan geografiska områden är inte heller möjlig, då variationer i signaturer återfinns både inom och mellan undersökningsområden, liksom variationer med tiden (Taylor et al, 2003). Den viktigaste slutsatsen är att den här typen av dataset förser oss med ett utmärkt material för fortsatta laboratoriebaserade studier av svampars fysiologi. Ett antal intressanta frågeställningar har dykt upp som ett resultat av det aktuella projektet, t ex att väldigt närbesläktade svamparter som Suillus bovinus (örsopp) S. variegatus (sandsopp) har mycket stor variation i 15-N-halt (15,0 respektive 2,4). Det kan t ex förklaras av fraktioneringsskillnader under transporten av kväve från svampen till värdväxten, men är något som behöver undersökas närmare (Taylor et al, 2003; Fransson, 2001).
Fruktkroppar av Craterellus tubaeformis (trattkantarell) samlades in både från mark och från gamla ruttnande stubbar. Halten av 13-C analyserades och visade sig vara liknande för fruktkropparna oberoende av vilket substrat de hade vuxit på. Våra data jämfördes med konfidensintervall (99%) för delta 13-C värden för mykorrhizasvampar och saprotrofiska svampar (Fransson & Danell, Submitted). Vår slutsats är att trattkantareller inte är fakultativa symbionter. I artikeln diskuteras vidare varför vissa mykorrhizabildande svampar förekommer på ved under nedbrytning.
KF 4:2 Mätning och utvärdering av genetiska fältförsök med olika bokmaterial (Study of survival, height growth, external quality and phenology in beech provenance trial in southern Sweden)
Författare: Lars-Göran Stener, Skogforsk (2008)
Traits such as survival, height growth, external stem quality and phenology were studied after 1 – 10 years of growth in one beech provenance trial in southern Sweden. The trial included 33 provenances from different European countries and belong to a series of international beech provenance trials established throughout Europe.
Mean survival after 10 years of growth in field was modest (77%) and total height was in average 39 dm. The last 6 years (year 2002 – 2007) the height increment was almost 5 dm per year.
Significant differences among provenances were found for all trials studied except for autumn phenology and forking. So far the three Swedish provenances have behaved quite modestly indicating that the local material is not the most suitable one. It is interesting that the German provenance from Baden-Wurtenberg, which is transferred fram latitude 48.47 to 55.56 i.e. roughly 800 km north, was the best grower and one of the best survivors.
The correlation among the different traits were generally weak. However, the correlation between the spring phenology scored at three different years was strong (>0.68). This suggests that satisfactorily results for but burst can be achived by observations during one season. Furthermore, total height was strongly and positively correlated (0.82) with the presence of double stem above 1.3 m, indicating that good growers are more likely to get double stems than bad growers.
(Arbetsrapport från Skogforsk nr 657 2008)
KF 5 Inokulering av svensk ek och avenbok med gotländsk bourgognetryffel
Författare: Eric Danell, SLU (2002)
Av de ursprungliga tio försöksodlingarna omfattande 250 ek- och hasselplantor finns nu åtta kvar, alla med tryffelmykorrhiza (Samils 2002). Under 2000 – 2001 utplanterades också 3 000 ekplantor fördelat på 25 större markägare som odlar kommersiellt. Vi har även kunnat följa mykorrhiza-utvecklingen i dessa planteringaroch mykorrhizan fanns kvar i samtliga planteringar då rotprover analyserades 2002 (Samils 2002). Fruktkroppar brukar bildas efter 5 – 10 år, varför de första fruktkropparna inte väntas förrän tidigast hösten 2004. Flera odlare har haft problem med ekmjöldagg (Microsphaera alphitoides), vilket vi avhjälpt med en handledning som vi publicerade direkt på nätet (Johansson 2001). På Gotland behandlades ekmjöldagg i tryffelodlingar med den svavelhaltiga fungiciden Kumulus DF (BASF AB, AGRO Nordic/Baltic), som applicerades 2 – 3 gånger per år under åren 2000 – 2002. Provtagningar från 2001 0ch 2002 visade att mykorrhiza från bourgognetryffel fortfarande finns kvar i odlingarna.
Vi har tagit fram en skriftlig handledning med rekommendationer till svenska odlare (Wedén & Danell 2001 – 2002).
Inokuleringen av de kommersiella plantorna gjordes med nordiskt frö och gotländs tryffel i Frankrike, med med stöd från Konsul Faxes fond har vi velat ta fram en svensk teknik för att skapa en svensk produktion av plantor med tryffelmykorrhiza (Ericsson 2001, Ericsson et al. 2002). Examensarbetet finns utlagt i sin helhet på nätet: http://www.mykopat.slu.se/ex/lina/lina.html. Arbetet innebär i korthet att ekarna hade tryffelmykorrhiza redan efter 18 veckors inkuberin, oberoende av spordos men i synnerhet på gotländsk jord. Hassel och avenbok hade vid det tillfället ingen mykorrhiza. Elva månader efter inokulering, och efter det att examensarbetet presenterats, hade såväl hassel (44%) som avenbok (78%) och ek (67%) tryffelmykorrhiza.Utvärderingen visade att tio miljoner sporer per planta (=2g mogen tryffel) i en blandning av torv:perlit 1:1 med tillsats av krossad kalksten (1.8 g/liter) var optimal för mykorrihzabildning hos alla tre värdväxter. Ett inympningsprotokoll för bourgognetryffel har aldrig publicerats tidigare. Kunskapen överförs sedan 2002 till kommersiell skala på Gotland av Ragnar Olofsson vid Lövsta lantbruksgymnasium i Roma. Projektet finansieras av EU:s ”LEADER+” som satsar på glesbygdsutveckling. De plantor som inokulerades av Ericsson 2001 planterades ut 2002 på Gotland och även på fastlandet. Förädling av tryffel studeras för närvarande i samarbete med Gotlands livsmedelsinstitut.
KF 6 Artbildning och genetisk diversitet inom det ectomykorrhizabildande släktet Leccinum
Se KF 2 ovan!
KF 7 Mätning och bearbetning av avkommeprövning med ek
Författare: Lars-Göran Stener, Skogforsk (2004)
Rapporten ”Plusträdskloner i fröplantagerna med ek FP-54 Ramsåsa och FP-61 Gälltofta” innehåller avelsvärden för 38 av de totalt 43 klonerna av ek (Quercus robur) som ingår i fröplantagerna FP-54 i Ramsåsa och i FP-61 i Gälltofta båda anlagda i Skåne. Klonerna är utvalda som plusträd i Götaland under främst 1950-talet.
Normalt används avelsvärden som underlag för urval vid fortsatt förädling från de ursprungligen valda plusträden. De kan också användas för selektiva åtgärder i de fröplantager där klonerna ingår som t ex genetisk gallring och selektiv fröskörd. De avelsvärden som redovisas här baseras på mätningar och bedömningar gjorda efter 9 års tillväxt i fält och bör därför användas med försiktighet. Tillförlitliga mått på tillväxt och kvalitet kommer inte att erhållas förrän om 15-20 år. Resultaten skall närmast ses som ett viktigt komplement till kommande mätningar och analyser. Resultaten omfattar totalt 6 egenskaper.
(Avelsvärden nr 102 2004, Skogforsk)
KF 8 Odling av gotländsk bourgognetryffel, Tuber aestivum
Författare: Bertin Widbom, Högskolan på Gotland, Christina Wedén och Eric Danell, Uppsala universitet (2004)
Projektets syfte var att bedriva vetenskaplig forskning på svart tryffel, och undersöka möjligheterna till odling. Målet var att förankra kunskapen hos markägare på Gotland, för att stimulera kommersiell insamling, odling och förädling. Detta har lyckats väl. Målgruppen utgjordes av dels forskare, dels markägare, men också tjänstemän, politiker, naturvårdare och folkbildning i allmänhet har varit viktiga. Projektet är väl känt av allmänheten på Gotland, tack vare goda relationer till pressen. Odlarföreningar, kommersiella odlingar och företag har bildats.
Inventeringar har framför allt koncentrerats till Gotland, och har planerats med hjälp av vegetations- och jordartskartor och utförts med tränade tryffelhundar från Frankrike och deras hundförare. Svenska tryffelhundar har också tränats. På Gotland är nu bourgognetryffel (Tuber aestivum) känd från 32 lokaler spridda över ön. I samband med inventeringarna hittades också en ny tryffelart för Sverige, Tuber mesentericum, för vilken vi föreslagit det svenska namnet bagnolitryffel.
Kunskap om den genetiska variationen hos gotländska tryfflar har betydelse för val av inokulum, och för att vi skall förstå mer om spridningsbiologin. Populationens genetiska struktur och homogenicitet studerades med PCA- och parsimonianalys av RAPD data (Wedén et al. 2004). Den genetiska variationen antyder sexuell reproduktion snarare än kloning, och en långsam spridning inom ön. Det är möjligt att dagens population härstammar från en enda introduktion, som ett resultat av denna pionjärs förmåga att överleva i denna miljö, snarare än att introduktioner skulle vara sällsynta. Den gotländka tryffelpopulationen är genetiskt distinkt gentemot engelsk, dansk och fransk bourgognetryffel. Den genetiskt distinkta populationen skulle således kunna vara en ekotyp speciellt anpassad till Gotland. Vi rekommenderar därför att för odling på Gotland skall gotländskt tryffelinokulum användas.
Av ursprungliga tio försöksodlingar, omfattande 250 ek- och hasselplantor, finns nu åtta kvar, alla med tryffelmykorrhiza. Undert 2000-2001 utplanterades också 3000 ekplantor fördelat på 25 större markägare som odlar kommersiellt. Mykorrhizan fanns kvar i samtliga planteringar då rotprover analyserades 2004. Fruktkroppar brukar bildas efter 5-10 år, varför de första fruktkropparna inte väntas förrän tidigast hösten 2004.
Projektet har i de flesta fall bidragit till kunskap om tryffel hos den enskilde markägaren, så att denne kan bevara/öka sin inkomst genom insamling och försäljning av vild tryffel. Till detta kommer tryffelodlingar, som ännu inte börjat producera tryffel, men som kommer att bidra till den enskilda markägarens ekonomi. Hittills har endast ett renodlat tryffelföretag bildats, även om flera sammanslutningar finns. Projektet har effekter i andra led som förädling, turism och tillagning, men dessa är svåra att mäta.
KF 9 Utvärdering av klontester och avkommeförsök med vårtbjörk(delfinansierat av Föreningen Skogsträdsförädling – projekt 104)
Författare: Lars-Göran Stener och Gunnar Jansson, Skogforsk (2006)
Field tests, each including 39-83 Swedish plus-tree clones of silver birch (Betula pendula Roth) planted on 10 different sites in the southern part of Sweden, were evaluated at up to 10 years of age. The main conclusions can be summarized as follows. Growth traits were mostly under strong genetic influence, and showed sustantial genetic variation and high potential genetic gain. Survival did not seem to be a trait of genetic importance. The genetic correlation between growth and growth cessation was weak, suggesting that it should be possible to find clones combining high growth and early autumn growth. Non-significant transfer effects for clones of different origin and weak G x E interaction were found, indicating that southern Sweden can be treated as a single utilization zone and that few sites are needed for genetic tests. Strong genetic age x age correlations were detected, suggesting that short test periods could be used.
(Scandinavian Journal of Forest Research, 2005; 20: 292-303)