Sidan är inte komplett, men uppdateras successivt
Nedanstående rapporter utgör eller grundar sig på den slutredovisning som inlämnats till Föreningen Skogsträdsförädling. I många fall har resultaten dessutom, i olika former, publicerats i diverse vetenskapliga tidskrifter.
432 Study trip to New Zealand and Australia
Författare: Harry Wu m fl. SLU (2020)
Sammanfattning:
The UPSC industrial research school was on a tree breeding tour in Australia and New Zealand from 7th to 22nd of February, 2020.
Five PhD students and two PIs of the UPSC Research School of Forest Genetics, Biotechnology and Breeding visited different forest research organisations and forest companies in New Zealand and Australia. On their two week long trip they got an overview over the Australian forestry sector, and insights into national breeding and seed preservation programs. This was the third time the research school was organising an international excursion. Unfortunately, the additional visit to forestry sites in China had to be cancelled due to the start of the Corona pandemic.
In New Zealand, the members of the research school visited two institutions – Scion and Timberlands limited. The government owned institute Scion is located in Rotorua and is specialised in research, science and technology development for forest industry. Beside breeding programs, the group got insights into other research activities. Some of those clearly remembered of research conducted at UPSC, like whole genome sequencing of radiata pine, research on somatic embryogenesis or forest pathology.
438 Cross-generation genomic selection in Norway spruce
Författare: Harry X. Wu, Henrik Hallingbäck, Zhiqiang Chen, Mari Suontama. SLU och Skogforsk. (2024)
Sammanfattning:
I projektet studeras säkerheten, det vill säga med vilken noggrannhet det går att förutsäga förädlingsutfallet när metoden genomisk selektion används över flera förädlingsgenerationer. Metoden genomisk selektion (GS) innebär att man skattar hur stark kopplingen är mellan ett stort antal genetiska markörer och vissa egenskaper hos plantan eller trädet. Sambandet skattas i en referenspopulation där både genotyp- och fenotypdata (mätningar på träden) är kända. Genom att genotypa andra individer kan man sedan skatta genomiska avelsvärden utan att behöva göra fenotypiska observationer. Idag tillämpas genomisk selektion praktiskt i husdjursförädling och i forskning när det gäller skogsträdsförädling.
Resultaten syftar till att förstå hur säker genomisk selektion är när man bygger modellen på föräldraträd för att tillämpa dem på avkommorna, till exempel redan i plantstadiet för att vinna tid.
I projektet höjdmätte och genotypade man 1 125 föräldrakloner (P) i tre fältförsök och 1042 avkommor (F1) till 31 av föräldraklonerna i ett annat försök. Därefter byggdes dels en modell med data från 954 föräldrakloner där de 31 klonerna med avkommor ingick, dels en modell med bara de 31 klonerna, för att korsvalidera med avkommorna. Som jämförelse byggdes en modell för bara avkommorna. En modell byggdes också på en del av de 31 föräldraklonerna för att testa mot den resterande delen. Slutligen byggdes modeller från de båda generationerna.
Följande slutsatser kunde dras:
- Genom att använda korsvalidering inom samma generation, är GS lika effektivt (97 %) som selektion baserat på släktskap och fenotypdata.
- När genomisk selektion används mellan generationer blir säkerheten lägre på grund av effekten av selektion och rekombination vid generationsskiftet.
- Genom att träna modellen på många generationer kan säkerheten hos genomisk selektion öka påtagligt.
- För att öka säkerheten vid genomisk selektion över generationer är det nödvändigt att öka linkage disequilibrium (LD) genom att träna på många generationer och öka markörtätheten för att fånga LD mellan markörer och gener.
(Linkage disequilibrium är centralt i många sammanhang. Det innebär en icke slumpmässig association mellan kopplade gener det vill säga att alleler av två separata, men redan kopplade genplatser, förekommer tillsammans oftare än vad som kan förväntas vid slumpmässig fördelning).
442 Jämförelse mellan bestånds- och fröplantageavkommor – hur påverkas fältresultat och genetisk variation
Författare: Mari Suontama. Skogforsk (2024)
Sammanfattning:
Ett antal fröodlingar med contortatall anlades under 1970-talet med importerat ympris från plusträd i Canada. Fröodlingarna har varit i bruk i mer än 35 år och givit upphov till stora arealer contortaskog i Sverige.
I det här projektet mättes en försöksserie med contortatall på fyra lokaler i norra Sverige (lat. 61,8°-66,5°N) efter nio säsonger. Fyra olika ursprungsgrupper med contortatall jämfördes sinsemellan och med svenskt och finskt tallfrö:
- frö skördat olika år i tre svenska fröodlingar;
- frö skördat i svenska bestånd planterade med avkommor från de tre fröodlingarna;
- frö insamlat i Kanada på de ursprungliga plusträden till fröodlingarna;
- beståndsinsamlat frö från Kanada.
- frö från svenska och finska naturbestånd med tall.
Avkommor från de svenska fröodlingarna och avkommor från deras avkommor i skogsbestånden hade bättre tillväxt jämfört med de kanadensiska materialen. Skördeår och trädursprungets eller försökslokalens temperatursumma var oftast inte signifikanta, utom i ett försök med låg överlevnad.
Contortatall presterade betydligt bättre än tall utom i ett försök där den totala överlevnaden för contortatall var låg på grund av nedsatt resistens. Proveniensskillnader hade betydelse för trädens motståndskraft.
Den genetiska variationen var tillräckligt stor för att göra urval både för tillväxt och överlevnad. Försök med låg överlevnad skulle kunna användas för att selektera för mer motståndskraftiga träd på grund av bra arvbarhet och relativt låga medelfel. Det fanns en viss genotyp-miljöinteraktion som kan ge viss vägledning även om medelfelen var stora. Förädling av contortatall för höjd och överlevnad är fördelaktigt och kommer att resultera i stabilare trädprestanda i olika miljöer.
443 Härdighet hos tallplantageskördar över tid i ett föränderligt klimat
Författare: Torgny Persson. Skogforsk. (2024)
Sammanfattning:
God invintring är viktig för att träd ska klara av den kalla årstidens påfrestningar. Sensommarens längre nätter sätter i gång invintringsprocessen. Naturpopulationer är lokalt anpassade till växtplatsens dag/natt-förhållanden. Eftersom ljusförhållandena ändras från söder mot norr uppkommer en succesiv anpassning hos trädpopulationerna. Ett plantpartis lämplighet för en viss odlingslokal, eller populärt uttryckt dess härdighet, kan mätas med upprepade nedfrysningar och registrering av frysskadorna under invintringsfasen.
Skogforsk har sedan 1980-talet varje år frystestat plantor från Norrlands fröodlingar med tall och bestämt härdigheten i jämförelse med plantor från beståndsfrö med känt ursprung från hela breddgradsregistret. Med hjälp av testerna kan man då säga att ett visst fröodlingsfrö beter sig som frö från ett naturbestånd från en viss breddgrad. Bakgrundspollineringen i fröodlingar med utvalda, särskilt härdiga plusträd eller med plusträd som flyttats söderut till fröodlingar där bakgrundspollenet är mindre härdigt sänker härdigheten hos fröodlingsfröet. Även pollen som kommer med sydliga vindar kan bidra till att sänka härdigheten. Med testresultaten kan fröodlingsplantornas användningsområde korrigeras.
I den här studien användes hela det historiska datasetet för att undersöka om det fanns några generella mönster i frystestresultaten. Ökar härdigheten med fröodlingens ålder i takt med att den interna pollenproduktionen ökar? Har klimatförändringen med till exempel större uppvärmning i norr påverkat tidpunkten för blomning och de storskaliga pollenrörelserna?
Analysen visar att det är stor skillnad i härdighet mellan olika år när man jämför fröodlingarna med bestånden. I testerna från de första skördeåren hade nordliga tallfröodlingar lägre härdighet än förväntat jämfört med sydliga. Under senare år var resultaten de omvända. Det skulle kunna tyda på att allt sydligare pollen påverkar plantager i södra Norrland och minskar deras härdighet. Generellt minskade härdigheten ju längre plusträden i fröodlingen flyttats mot söder men det fanns ingen signifikant trend att unga fröodlingar hade sämre härdighet.
Övergripande kan man säga att frystestmetoden ger en bra vägledning för att bestämma var en årsskörd från en fröodling lämpligen bör används. Resultaten bidrar också till att förfina beräkningsmetoden och därmed göra de fortsatta testresultaten säkrare.
444 Granen i nytt ljus
Författare: Curt Almqvist. Skogforsk. (2024)
Sammanfattning:
I projektet har man gjort försök med tilläggsljus med ett visst färgspektrum för att stimulera granens blomning, Granens sena och oregelbundna blomning gör att generationsväxlingarna i förädlingen drar ut på tiden. Den minskar också möjligheterna att korsa träden i rangordningsföljd, PAM (Positive Assortative Mating), vilket är den eftersträvade strategin. Därmed ökar den genetiska vinsten långsammare. Granens cykliska blomning är också ett problem i fröodlingarna. Många metoder har provats för att stimulera granar att blomma. Ett nyligen provat sätt är att ge tilläggsljus med ett visst färgspektrum.
I de första försöken med tilläggsljus användes metallhalogenlampor som gav positiv effekt på både hon- och hanblomning. Dessa lampor ger mycket blått och relativt lite rött ljus i förhållande till mängden mörkrött ljus. LED-lampor öppnar nya möjligheter att designa ljusspektra. I ett försök med LED-lampor gav mycket blått tillsammans med mycket rött ljus i förhållande till mängden mörkrött ljus en högre honblomning än tillskottsljus från metallhalogenlampor.
I projektet studerades effekten av tillskottljus med olika kombinationer av rött/mörkrött tillsammans med maximal mängd blått ljus. Som kontroll användes ljus från metallhalogenlampor. Alla granar behandlades dessutom med värme, lätt torkstress och växthormonet gibberellin.
Behandlingarna genomfördes under 2021 och blomning registrerades våren 2022. När försöket började hade alla ingående träd högsta vitalitetsklass men vid blomningsinventeringen hade 11 träd kraftigt nedsatt vitalitet. Blomningsstimulering i växthus innebär en kraftig påfrestning på träden, och även utomhustemperaturen påverkar klimatet i växthuset. Ljusbehandlingarna resulterade i en sparsam blomning. Av försökets 17 kloner hade 9 honblommor på något av träden medan 8 kloner helt saknade honblommor.
Bästa LED-ljusregim för honblomning var mycket rött och inget mörkrött tillskottsljus. Detta försöksled hade dock inte mer honblomning än det med tillskottsljus från metallhalogenlampor. Metallhalogenlampor har mycket mörkrött ljus i förhållande till rött. Även i det tidigare försöket hade denna LED-ljusbehandling högst honblomning.
Hanblomningen var låg i detta försök och i samma storleksordning i alla försöksled. I tidigare försök hade metallhalogen högst antal hanblommor per träd medan försöksledet med LED med mycket rött i förhållande till mörkrött ljus och mycket blått hade högst antal kloner med hanblommmor. Tillskottsljusets effekt på hanblomning förefaller var otydligare än dess effekt på honblomning.
Sammantaget tyder resultaten från detta och tidigare försök på att ett högt rött/mörkrött-förhållande tillsammans med mycket blått ljus är den inställning som LED-ljus bör ha vid blomningsstimulering av gran. Det är dock fortfarande oklart om LED-ljus med denna sammansättning är effektivare än ljus från metallhalogenlampor för att inducera blomning hos gran.
448 Uppföljning av förädling för motståndskraft mot askskottsjuka
Författare: Mateusz Liziniewicz, Skogforsk (2023)
Sammanfattning
Det främsta syftet med denna studie var att undersöka stabiliteten hos vitalitetspoäng hos F. excelsior-kloner i två fröplantager i södra Sverige, med särskilt fokus på prestationen hos toleranta kloner som initialt identifierades under tidigare undersökningar. Kunskap om resistens stabiliteten behövs för att validera antagandet i de nuvarande förädlingsarbete som har påbörjats i flera europeiska länder.
Två fröplantager i Snogeholm (55°32′ N, 13°32′ E, 50 m) och Trolleholm (55°57′ N, 13°12′ E, 100 m) i södra Sverige etablerades år 1992 respektive 1995 för att producera frön för kommersiellt skogsbruk.
Det fanns 100 och 106 kloner planterade respektive i Snogeholm och Trolleholm. Klonerna kom från 27 bestånd från södra Sverige mellan latituderna 55°41′ N och 58°02′ N. Antalet kopior per klon var mellan 40 och 60 i Snogeholm och upp till 10 i Trolleholm.
Sommaren 2021 gjordes bedömningar av skador orsakade av ADB enligt Steners (2018) protokoll. Trädens vitalitet bedömdes med hjälp av en skala från 1 till 9, där 1 indikerade låg vitalitet och 9 mycket god vitalitet. Krönskadorna bedömdes som en procentandel av kronans tillbakadöd, där klass 0 indikerade ingen skada, klass 1 indikerade låg skada (upp till 10% av kronan visade tillbakadöd), och klass 9 indikerade mycket allvarlig skada (upp till 90% av kronan visade tillbakadöd).
I analysen fokuserades på de övergripande långsiktiga dynamikerna av ADB-symptom, inklusive alla kloner i plantagerna, samt på dödlighet hos individer bland de tio mest toleranta eller mest mottagliga klonerna som tidigare valts ut av Stener (2013, 2018).
Den totala dödligheten för alla kloner mellan den första och sista bedömningen var 68% vid Trolleholm (11 år efter den första inventeringen 2010) och 89% vid Snogeholm (15 år efter den första inventeringen 2006), vilket ger en genomsnittlig dödlighetsgrad på cirka 6% årligen. Inte överraskande minskade den relativa dödlighetsgraden mellan 2016 och 2021 jämfört med den tidigare bedömningsperioden (2011–2016), eftersom många mottagliga genotyper redan hade dött av sjukdomen och det pågående naturliga urvalet gynnar endast de mest toleranta individerna. Vid den senaste bedömningen som genomfördes 2021 observerades det att 22 kloner (21% av alla planterade) i Trolleholm och 8 kloner (8% av alla planterade) i Snogeholm hade dött. Av dessa kloner som dog var tre gemensamma för båda plantagerna.
År 2021 var det genomsnittliga antalet levande skott per klon för alla kloner 3,3 ± 2,2 vid Snogeholm och 2,3 ± 1,8 vid Trolleholm. För endast toleranta kloner var det genomsnittliga antalet levande skott per klon dubbelt så högt: 6,5 ± 3,4 vid Snogeholm och 4,5 ± 1,4 vid Trolleholm.
Sommaren 2016 fanns det 89 och 50 levande ”toleranta” kopior i Snogeholm och Trolleholm, respektive. I den mindre plantagen (Trolleholm) dog fyra av de 50 kopior (8%) från 2016. Dödlighet observerades vid Snogeholm i sju av de toleranta klonerna, inklusive samma två kloner som observerades vid Trolleholm. För tre kloner dog endast en kopia. I det mest extrema fallet dog åtta av 13 kopior. Totalt dog 23 av 89 (eller cirka 26%) av de levande ”toleranta” kopior sedan den senaste bedömningen.
Den långsiktiga övervakningen av det äldsta genetiska försöket med europeisk ask i Sverige visar att det finns betydande variation inom kloner i tolerans mot ADB. Vid både Snogeholm och Trolleholm fortsatte dödligheten för kloner som tidigare identifierats som genetiskt överlägsna på grund av låg svårighetsgrad av skador orsakade av ADB, dock på en mycket låg nivå jämfört med mottagliga kloner.
Fullständig publikation finns tillgänglig på Monitoring of long‐term tolerance of European ash to Hymenoscyphus fraxineus in clonal seed orchards in Sweden – Liziniewicz – 2022 – Forest Pathology – Wiley Online Library
450 Mer förädlad björk
Författare: Mateusz Liziniewicz, Skogforsk (2024)
Sammanfattning
Björk är ett dominerande lövträdslag i södra Sverige. Dess betydelse har ökat under senaste decenniet tack vare större hänsyn till andra ekosystemtjänster än virkesproduktion. Björken från naturliga föryngringar blir sällan högkvalitetsvirke och plantering av förädlad björk som kan producera virke med hög kvalitet är fortfarande ovanligt.
Försiktiga skattningar av genetiska vinster från björkförädlingsprogrammet visar att den producerar ca 12–18 procent mer virke än oförädlade plantor. Samtidigt förbättras rakhet och grenegenskaper markant. Däremot finns det inga försök där man kan jämföra olika björksorter som används av skogsbruket och jämföra produktionen med gran.
Under 2023 etablerade vi två försök med förädlad björk i Ingeborrarp (norra Skåne) och Häradsö (Östergötland). Försöken ingår i en serie av sex som planterades på olika lokaler i södra Sverige. Försöken ska användas för att demonstrera skillnader mellan förädlad och oförädlad björk samt gran för skogsindustrin och enskilda skogsägare. Dessutom ska effekten av en tidig gödsling studeras. Gödsling tillämpades med hjälp av tabletter för att björkplantorna ska få en snabbare tidig tillväxt och på så sätt förkorta tiden där plantorna utsätts för hög risk av beteskador.
Försöket i Ingeborrarp består av två block som är separerade och ligger ca 200 m från varandra. Alla ytor ligger på gammal skogsmark som var granbestånd förut. Det fanns lite impediment och blötare mark i sydöstra delen av block ett. Block två ligger på en slutning mot sydöst. Försöket i Häradsö består av ett block med sex försöksytor. Försöket ligger på gammal åkermark med tydligt torvinnehåll.
Material som planterades i försöket hade följande ursprung:
Ekebo5 plantor från frö från Ekebo5 växthusfröplantage. Fröna kom från skördar i olika år. Alla plantor är halvsyskon och pollinering skedde i växthuset innan omfattande blomning i naturen börjat.
Ekebo6 plantor är hel- och halvsyskon familjer från nya kloner som ska ingå i Ekebo6 fröplantage. Planen var att plantera bara helsyskonfamiljer men produktionen av frö från kontrollerade korsningar var mindre än förväntad och därför odlades även halvsyskonplantor.
Oförädlade material med plantor från ett träd från avkommeprövning av björk i Remningstorp. Träden i Remningstorp var avkommor från så kallades omgivande träd, dvs ett träd vilket identifierades i sambandet med urval av plusträd i slutet av 1980-talet som var sämre än plusträden.
Bra korsningar, ursprungligen planerades korsningar mellan föräldrar med höga avelsvärden. Denna grupp kompletterades med helsyskonkorsningar som var tillgängliga i frölager i Ekebo.
Lilla Istad barrotsplantor. Frön kom från frilandsfröplantage Lilla Istad som ligger på Öland.
Granplantor odlades med frön från fröplantage Söregärde vilken är en 3O fröplantage och som är den bästa frökällan för gran i Sverige.
Okulärt besök av alla planterade försök hösten 2023 tyder på en bra överlevnad och bra tillväxt. De försöken blir en stor tillgång för björkforskning i södra Sverige och ska demonstrera potentialen av björkskötsel för olika intressenter.
Plantering av förädlad björk i större omfattning leder på sikt till ökade volymer av björkvirke i Sverige. Detta bör leda till en utveckling av skogsindustrin vilken kan tillverka fler avancerade träprodukter.