Sidan är inte komplett, men uppdateras successivt
Nedanstående rapporter utgör eller grundar sig på den slutredovisning som inlämnats till Stiftelsen Konsul Faxes Donation. I många fall har resultaten dessutom, i olika former, publicerats i diverse vetenskapliga tidskrifter.
KF 32 The potential of elm endophytes as general bio-control against tree diseases
Författare: Elzbieta Rozpedowska, SLU (2014)
Background:
Our previous tests have shown that certain elm-endophytes show an antagonistic effect against fungus Ophiostoma novo-ulmi, a causing agent of Dutch Elm disease (DED), but not against other non-pathogenic symbionts. Moreover, preliminary results showed the same pattern of growth inhibition against another tree pathogen under laboratory conditions.
The project tests the hypothesis that elm endophytes and chemicals that they produce are universal or broad-spectrum inhibitors of several forest pathogens.
Methods and Results:
Several fungal tree pathogens have been tested for their growth with two elm endophytes that were selected because they show the highest biocontrol potential against the DED pathogen. The fungi were purchased as pure strains from the fungal collections of CSB in Utrecht, Netherlands. At least three strains of each pathogenic species were tested in three independent growth experiments.
The results show that elm endophytes may employ three distinct modes to modulate the mycelial growth of the studied forest pathogens: (1) the endophyte may inhibit the growth of the pathogen; (2) the pathogenic mycelium may “grow away” (“escape”) from the endophyte, or (3) a reaction zone may be formed in the pathogenic mycelium.
Non-pathogenic fungi, including endophytic fungi, did not show clear growth inhibition when grown together with elm endophytes.
Interpretation:
The results of this project suggest that indeed elm endophytes have the potential of being used as broad range biocontrol agents against various tree pathogens and that the chemical substances produced by endophytes might be regarded as bio-fungicides. The molecular mechanisms of this phenomenon will be elucidated as soon as the transcriptome data are available to the applicant.
Current work
Transcriptome analysis is being performed in frame of this project to study which genes are affected in the pathogen mycelium that reacts to the presence of endophyte and their chemicals.
The transcriptome sequence will be analysed by the main applicant and close collaborators and published in a scientific article.
KF 34 Betydelsen av hyggesfria metoder för mykorrhizasvampar – jämförelse mellan 50-åriga tallskogar uppkomna efter trakthygge och föryngring under skärmträd.
Författare: Anders Dahlberg, SLU (2014)
Sammanfattning
Projektet skall utvärdera betydelsen av skärmträd vid föryngring av tall för förekomsten av olika arter mykorrhizasvampar efter 50 år i förhållande till bestånd uppkomna efter trakthygge och i jämförelse med äldre kontinuitetsskog. Studien sker i Siljansfors försökspark i Dalarna och är en uppföljning av Ola Kåréns studie från 1997. Han fann tecken på att bestånd som föryngrats med skärmträd fortfarande efter drygt 30 år har en artsammansättning av mykorrhizasvampar som var mer lik äldre skog än beståndet som kalavverkats. I denna studie undersöker vi detta med modern DNA- och sekvenseringsmetodik som nu möjliggör att vi kan detektera och identifiera i princip alla förekommande marksvampar i markprover. Nio bestånd, 3 som föryngrats efter kalavverkning och 3 med skärmträd från 1960 samt äldre referensskogar undersöks. Provtagningen av 225 markprover utfördes i september 2013. DNA-sekvenseringen i april 2014 resulterade i 4 miljoner svampsekvenser. Bioinformationsverktyget SCATA håller på att uppdateras för att kunna hantera dessa sekvenser. Identifiering och analys har därför inte kunnat ske ännu men kommer att ske snarast, förmodligen direkt efter sommaren 2014. Arbetet kommer att presenteras på en internationell mykologi konferens i augusti. Resultaten kommer att skrivas samman till en vetenskaplig artikel under hösten 2014.
KF 36 Mätning och utvärdering av avkommeförsök med fågelbär
Författare: Lars-Göran Stener, Skogforsk (2015)
Abstract
Med det övergripande målet att förbättra skogsodlingsmaterialet av fågelbär i södra Sverige mättes och analyserades två 10-åriga avkommeförsök. Där testades totalt 93 kloner av fågelbär (Prunus avium), som ingår i fröplantagen FP-885 i Snogeholm, Skåne.
De skattade avelsvärdena för höjd, diameter, rakhet, klykighet och dubbelstam kan användas för selektiv skörd och för genetisk gallring i fröplantagen. De utgör även underlag för urval vid en eventuell fortsatt förädling.
De genetiska korrelationerna mellan 5- och 10-åriga tillväxtdata var starka, till skillnad från de för stamkvalitet. Det innebär att man får avvakta att stamkvaliteten kommer i uttryck på ett relevant sätt innan ett slutgiltigt urval görs. Korrelationerna mellan tillväxt och stamkvalitet var oftast svaga till intermediära och negativa, d v s hög tillväxt var ofta kopplat till en sämre rakhet och grenighet vilket försvårar urvalet av bra kloner.
Abstract
Aiming at improving the regeneration material of wild cherry (Prunus avium), two 10 year old progeny trials were measured and analysed in southern Sweden. The tests include 93 out of totally 100 plus-tree clones of wild cherry, which are included in the seed orchard FP-885 in Snogeholm, Skåne.
The estimated breeding values can be used for selective seed harvest and for genetic thinning in the seed orchard. They can also be used for further breeding in the future.
The genetic correlation between growth traits measured at ages 5 and 10 years were strong, in contrast to that for stem quality. This indicates that the final selection should wait until the stem quality is expressed in a relevant way. The correlation between growth and stem quality traits were generally weak and negative, i.e. high growth was often connected to bad straightness and branchiness, which makes selection of well performing clones more difficult.
KF 38 Förbättring av askens motståndskraft mot askskottsjukan
Författare: Lars-Göran Stener, Skogforsk (2015)
Sammanfattning
Asken dör idag av den mycket aggressiva askskottsjukan i hela Europa. Selektion av vitala träd i bestånd som drabbats kraftigt av askskottsjukan är en kostnadseffektiv strategi för att få fram ett mer robust skogsodlingsmaterial av ask. Samtidigt skapas ett bra underlag för genbevarande.
I detta projekt har 508 askar med acceptabel eller bra vitalitet valts ut inom askens hela utbredningsområde i Sverige. Detta har gjorts via kontakter med länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Sveaskog samt via tips från andra forskare och allmänheten. De objekt som verkade mest lovande besöktes. Askar som bedömdes vara vitala och i de flesta fall i kombination med bra tillväxt och stamkvalitet, koordinatsattes och markerades i fält, varefter de registrerades i en specifik databas. I genomsnitt har 4.2 askar valts i totalt 120 ”bestånd” som främst utgjordes av lövskogsdominerade blandskogar men även askar i trädgrupper på hagmarker och i åkerkanter har ingått. Materialet har en bra geografisk spridning (från Skåne till Uppland) vilket är gynnsamt ur genetisk diversitets-synpunkt.
Tanken är att träden ska återbesökas om några år, för ett slutligt urval av de askar som då fortfarande är vitala. De mest motståndskraftiga askarna, kommer efter att de genomgått artificiella resistenstester, sedan att användas för etablering av nya fröplantager och eventuellt till fortsatt skogsträdsförädling.
Abstract
The ash (Fraxinus excelsior) is today dying in all of Europe due to the ash dieback disease. Selection of vital trees in stands severely damaged by the disease is supposed to be a cost-effective strategy to improve the robustness of the future regeneration material of ash. Simultaneously a good base for gene conservation is created.
In this project 508 ashes with acceptable to good vitality were selected within the entire Swedish distribution area of ash. This was performed by contacting county of administrative boards, the Swedish Forest Agency, Sveaskog, other researchers and the general public. The most promising objects were visited where ashes of high vitality and in most cases combined with high growth and good stem quality, were selected and marked up in field. Information such as coordinates and tree size was individually registered in a specific database. In average 4.2 ashes were selected in a total of 120 “stands”, which mainly consisted of mixed broadleaved forests but tree groups in pasturelands and along edges of arable land were also included. The material has a good geographic distribution, which is favorable in respect of genetic diversity.
The plan is to revisit the trees within a couple of years for a final selection of those trees that still are vital. The best ones can after artificial resistance tests, be used for establishment of new seed orchards and possibly to continuous tree breeding work.
KF 39 DNA-kartering av matsvampar i Sverige med hjälp av prover och uppgifter från Markinventeringen och Riksskogstaxeringen
Författare: Anders Dahlberg, SLU (2016)
Sammanfattning
Insamling och DNA-analysen av svampmycel i skogsmark i Sverige med hjälp av Markinventeringen och Riksskogstaxeringen har gått mycket bra. Resultaten håller på att bearbetas till en vetenskaplig artikel och kommer att ingå i Kerstin Varenius doktorsavhandling i november 2017. Studien har i huvudsak finansierats från Formas, men också på ett avgörande sätt möjliggjorts genom ytterligare anslag från bl a Konsul Faxes Donation. Anslaget från Konsul Faxe har använts för att bidra till lönekostnader för en labbassistent och undertecknad som är projektledare.
Genom Markinventeringen och Riksskogstaxeringen samlades under 2014 in 186 humusprover (som en försöksstudie) och under 2015 326 humusprover. Dessa sammanlagt 512 prover (ett prov per skog) och från lika många skogar håller vi nu på att analysera. De rutiner vi arbetat fram innebär att markinventeringen som normal rutin sedan 2015 samlar in 2 prover från varje trakt med permanenta provytor de undersöker. Insamlingen täcker hela Sverige och ger ett representativt urval från alla typer av skogsmark och skogstillstånd. Genom denna kostnadseffektiva provtagning kommer vi successivt att få en alltmer heltäckande och rättvisande bild av svampförekomster i svensk skogsmark.
Efter att vi extraherat fram svamp-DNA ur humusproverna skickade vi dem till SciLife Lab i Uppsala där de DNA-sekvenserades under senvåren 2016. Sekvenseringen som resulterade i sammanlagt 2,8 miljoner svamp-DNA-sekvenser. Av dessa uppfyllde 1.2 miljoner sekvenser våra kvalitetskrav som vi kontrollerar i vårt Bioinformatikprogram SCATA. Dessa sekvenser motsvarade dessa 8 484 potentiella svamparter. Vi har fokuserat på att analysera de mest frekventa arterna, de som tillsammans svarar för 90 % av alla sekvenser. Det är 834 arter. Av dessa har vi för närvarande sorterat bort 149 taxa som visat sig vara växter (34 st) eller där de ännu inte gått att identifiera (115 arter). Resterande 685 svamparter har indentifierats. Ungefär en tredjedel vardera av dessa var mykorrhizasvampar, nedbrytningssvampar eller där artens livsform var okänd. Det är fortfarande bara preliminära resultat. Dessa visar dock bl a följande. Av de 685 svamparterna vi kunnat identifiera kan vi hittills identifiera 397 till art eller släkte, 219 till ordning eller klass, 24 till stam (t ex basidiesvamp) och 45 till svampriket.
De mest frekventa arterna i skogsmark är ett par s k kryptiska arter av mögelmykorrhiza och förnasvampar som inte har iögonfallande fruktkroppar. De tio mest frekventa svamparna i tall- och granskog:
Tallskog: Penicillium spinulosum, Dermateaceae sp., Pezoloma ericae, Chaetothyriales sp., Oidiodendron pilicola, Archaeorhizomyces sp., Leotiomycetes sp., Piloderma sphaerosporum, Archaeorhizomyces sp., TEGELKREMLA.
Granskog: Penicillium spinulosum, BOMULLSSKINN, Pezoloma ericae, Oidiodendron pilicola, JORDGRYN, Piloderma sphaerosporum, Mortierella humilis, Helotiales sp1, Dermateaceae sp., Archaeorhizomyces sp.
I tallskog dyker den matsvamp upp som hittills visat sig mest utbredd och frekvent, tegelkremla.
Hittills har 15 matsvampar, alla mykorrhizasvampar, detekterats och nidentifierats bland de 685 närmare analyserade svamparna. Det är sex kremlor, tre soppar, två riskor (peppar- och skäggriska som förvisso inte plockas mycket i Sverige men är uppskattade och mycket använda matsvampar i Finland), olivvaxskivling och trattkantarell. Sammanlagt svarar dessa arter för ungefär 5 % av den totala mängden svamp-DNA/mycel i skogsmark.
Det överordnade syftet med projektet är förutom att identifiera ochn karaktärisera samhället av marksvampar i svensk skogsmark, att analysera korrelationer mellan skogstyper, skogstillstånd och förekomsten av marksvampar. Med ökat antal skogar kommer undersökningen allt bättre att kunna indikera om och i vilken omfattning skogsskötsel påverkar förekomsten av frekventa marksvampar. På liknande sätt planerar vi att undersöka om svampsamhället i sig korrelerar och kan ha påverkan på skogstillstånd och trädtillväxt. Det kommer därmed samtidigt att gå att få en bra, och över tid allt bättre, beskrivning över i vilka skogsmarker och t ex vid vilka skogsåldrar förekomsten och frekvensen av olika matsvampar.
Arbetet med att undersöka svampar över Sverige med hjälp av markinventeringen där denna delstudie om matsvampar ingår, finansieras genom detta ett anslag från Konsul Faxes Fond , samt anslag från Formas, Skogssällskapet och Naturvårdsverket. Resultaten från den överordnande studien 2014 – 2015 där aspekten på matsvampar kommer att ingå, kommer att skrivas samman till en vetenskaplig artikel under 2017 där matsvampar kommer att behandlas som en egen aspekt och ingå i Kerstin Varenius doktorsavhandling som skall försvaras i november 2017. Medverkar i studien gör också professor Björn Lindahl och Jonas Stendahl, forskare och ansvarig för markinventeringen, båda vid institutionen för Mark och Miljö. Vi har blivit inbjudna och tackat ja till att medverka med en populärvetenskaplig artikel om våra resultat och undersökning i Naturvårdsverkets publikation Skog & Mark 2017.
Insamling av markprover genom Markinventeringen har också skett under 2016 och vi planerar att detta skall ske under sammanlagt fen år (dvs 2014 – 2018) så att alla permanenta provytor så även ska ske 2017 – 18. Vi arbetar aktivt för att söka finansiering för detta.
39:2 DNA-kartering av matsvampar i Sverige genom Markinventeringen och Riksskogstaxeringen
Författare: Anders Dahlberg, SLU (2018)
Sammanfattning:
Marksvampar spelar en central roll för träd och andra växters närings- och vattenupptagning liksom för nedbrytning och omsättning av organiskt material i skogsmark De stora mängderna markmycel utgör dessutom energibasen för markdjuren, och därmed skogsmarkens, näringsväv. En nyvunnen insikt är också att omkring hälften av markens kolinlagring kommer från svampmycel.
För att bättre förstå artmångfalden av svampar och deras betydelser för processer i skogsmark, DNA-identifieras marksvampars mycel i jordprover från Riksskogstaxeringen och Markinventeringens permanenta provytor vid SLU i Uppsala sedan 2015. Detta ger en mer fullständig bild av svampsamhället än vad fruktkroppar gör. Alla svampar bildar inte fruktkroppar, förekomsten av fruktkroppar varierar mycket mellan olika år och är starkt väderleksberoende medan mycelförekomsten är förhållandevis konstant. Dessutom varierar förhållandet mellan mängden markmycel och fruktkroppar mellan olika arter.
Detta anslag från Konsul Faxes fond har bidragit till att bekosta denna pågående nationella DNA-kartering av marksvamp under 2016-17. Här redovisar vi dock resultat från 2015-2017. Sammanlagt har närmare 2000 olika svamparter har detekteras i de 873 skogar över hela Sverige som hittills undersöktes. I varje skog påträffades i genomsnitt drygt 20 olika svamparter i de tio gram jord som samlats in inom en kvadratmeter. De 250 mest frekventa arterna utgjorde 90% av allt svamp-DNA. Hälften av dessa kunde identifieras till art eller svampsläkte. De 20 vanligaste arterna utgjorde 40% av allt svamp-DNA.
Av de 450 arterna som kunde identifieras till art var 25 matsvampar. De mest frekventa var sandsopp (förekom i 13% av skogarna), pepparriska, tegelkremla, rimskivling, vinkremla, skogsriska, sotvaxskivling och trattkantarell. Våra mest uppskattade matsvamparna stensopp och kantarell påträffades bara i två respektive en skog. Resultaten visar, frekvensen av matsvampar är i olika skogsmiljöer, att matsvampar utgör en liten del av det totala svampsamhället i mark. Successivt kommer denna pågående studie att generera allt fler och mer detaljerade uppgifter om förekomsten och frekvensen av olika matsvampar i olika skogstyper, vid vilka skogsåldrar m m. Projektet kommer under 2019 att tillgängliggöra resultaten publikt tillsammans med visualiseringar av ett urval miljövariabler från riksskogstaxeringen, markinventeringen och Artportalen. Webbsidan för detta som håller på att utvecklas är https://svamparisverige.se/. Under 2019 kommer en sammanfattande vetenskaplig artikel resultaten från 2015-17 att författas.
Abstract
Fungi play a central role in the nutrition and supply of water for tree and other plants’ as well as for the decomposition and circulation of organic matter in forests. The soil mycelium constitute the energy base for soil animals, and hence the food web in forest soil. A recent insight is also that about half of soil carbon originate from fungal mycelia.
To approach a better understanding of the fungal diversity and their significance for processes in forest soils, DNA mycelium is being identified in soil samples from the Swedish National Forest Inventory and the Swedish Forest Soil Inventory since 2015. This gives a more complete picture of the fungal soil communities than fruit bodies as (1) several fungi do not form fruit bodies and (2) the production of fruit bodies varies widely between years and are highly weather dependent, while the presence of soil mycelia is relatively constant. In addition, the ratio between soil mycelia and fruit bodies varies between different species.
This grant from Konsul Faxes Foundation has supported this ongoing national DNA monitoring of soil fungi in 2016-17. Here, however, we report results from 2015-2017. So far, nearly 2,000 different fungi have been detected in the 873 forests throughout Sweden studied. In each forest, about 20 different fungi were found in ten grams of soil collected within one square meter. The 250 most frequent species accounted for 90% of all fungal DNA. Half of these could be identified to a specific species or genera. The 20 most common species accounted for 40% of all fungal DNA.
Of the 450 identified species, 25 were mushrooms or edible fungi. The most frequent mushrooms were the bolete Suillus variegatus (recorded in 13% of the forests), Lactarius rufus, Russula decolorans, Cortinarius caperatus, Russula vinosa, Lactarius trivialis, Hygrophorus camarophyllus and Craterellus tubaeformis. The most appreciated edible mushrooms in Sweden, the penny bun (Boletus edulis) and chanterelle were only recorded in two and one of the 873 forests, respectively. The results show the commonness of the mushrooms in different forest environmental settings and that edible mushrooms constitute a small part of the total fungal community in soil. Successively, this ongoing study will generate increasingly detailed information about the occurrence and frequency of mushrooms in different forest types, at different forest ages and so forth. The results will be public 2019 together with visualizations of a selection of environmental variables from the forest and soil inventory and Swedish Species Gateway. The website being developed for this can be found at https://svamparisverige.se/. A scientific article reporting the findings from 2015-2017 will be written during 2019.